The European Environmental Agency (EEA) gick nyligen ut och varnade för strålning från mobiltelefoner och trådlösa nätverk efter att en granskning, gjord av The BioInitiative Working Group, visat att gränsvärdena är tusentals gånger för höga. Samtidigt kan en brittisk rapport inte utesluta cancer på grund av samma strålning. Tysklands miljöminister rekommenderar därför nu fasta nät för att undvika strålning.

År 2000 kom ECOLOG-institutets utvärdering avseende samma strålning. Redan då visade den bland annat cancerogena effekter, störningar i hjärnfunktioner, stressreaktioner och att blod-och hjärnbarriären släpper igenom farliga substanser. Professor Henry Lai och hans medarbetare i USA har funnit skador på arvsmassan i nervceller från råttors hjärnor och beteendeförändringar efter att djuren utsatts för mikrovågsfält. Epidemiologiska befolkningsstudier har visat att låga nivåer av mobiltelefonstrålning också tycks öka risken för cancer, sömnstörningar, hjärnskador och missfall. Och ytterligare en studie som helt nyligen har gett upphov till ett mycket stort eko ute i världen är den svensk-amerikanska som visat att mobilstrålning ger dig huvudvärk. Att studien i sig även gett mobilindustrin en ordentlig huvudvärk är det faktum att den - oturligt nog för dem - gjorts av deras egna forskare och dessutom?med hjälp av pengar från dem själva.

Detta är ett axplock om risker som telekombranschen med alla till buds stående medel försöker att mörklägga. Man påstår att dessa skador är tillfälligheter, att antalet försökspersoner har varit för litet, att resultaten inte publicerats i tillräckligt bra tidskrifter eller helt enkelt är psykiskt betingade. Men vem kan påstå att råttor vars blod-hjärnbarriärer skadats av mobilstrålning inbillar sig detta?

"Bara ett par meter från en mobiltelefonmast ligger strålningen under gränsvärdet", sade Gösta Johansson, Statens Strålskyddsinstitut (SSI) i Norrländska Socialdemokraten den 22/1 2002. “Gränsvärdet" han hänvisar till är bara en rekommendation avseende akuta brännskador i “hjärnan" hos vätskefyllda plastdockor i laboratorier, ingenting annat.

Att få allmänheten samt dess valda representanter att tro att det finns ett hygieniskt gränsvärde som skyddar dem är kvalificerat lurendrejeri. Martin Lindgren, också han på SSI, sade förra året att det slutgiltiga ansvaret faller tillbaka på det svenska folket, inte på SSI. Hur kan då någon ha förtroende för SSI?

I många år har vi varnat för svåra hälsokonsekvenser av strålning och speciellt för barn. Strålningen går längre in i barns hjärnor, som dessutom är känsligare eftersom de håller på att utvecklas. Barnen utsätts alltså kanske i dag för en oerhörd risk. Varför tillåts detta av de ansvariga? Vill vi verkligen spela tärning på det här viset med våra barns liv och hälsa?

Lena Lindkvist

Olle Johansson