Den svenska tryckfriheten är en omistlig del av den svenska demokratin. Sedan 1766 har den bidragit till utvecklingen av hela samhällslivet, ekonomiskt och demokratiskt.

Trots att tryckfriheten i hårda tider trängs tillbaka har den grundstruktur som antogs av riksdagen visat sig stryktålig. Den har samtidigt visat sig vara levande och utvecklingsbar.

En medborgare som så önskar kan få grundlagsskydd, enligt förebild från TF, även för sina yttranden i stenciler och på webbsidor. Med yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, tillämpas TF:s principer så långt det går även för de mer svårskyddade, nya medierna - som radio, TV och många typer av Internet-publiceringar.

Dessa grundlagar, som i detalj reglerar och säkrar den fria åsiktsbildningen, är unika i världen.

"En ögnasten" i ett fritt rike som grundlagsstiftarna uttryckte det.

Detta unikum står nu inför en ny prövning. Den förra regeringen tillsatte en stående beredning med uppdrag att bland annat se om det är nödvändigt och möjligt att ersätta tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen med en lagstiftning som är teknikoberoende.

Beredningen skisserar tre alternativ. Det mest långtgående skulle innebära att yttrandefriheten bara skrivs in i regeringsformen. I en annan modell slås tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samman till en lag.

Den som läser betänkandet noggrant finner att utredaren på punkt efter punkt i sak argumenterar för ett fjärde alternativ, den nuvarande ordningen. Det finns enligt utredningen inga påtagliga skäl för att Sverige måste ha en med övriga EU-länder harmonierande lagstiftning på området. Utredaren konstaterar också att de frågor som behöver lösas kan lösas genom ändringar av gällande regler.

En stark tryckfrihet är förutsättningen för att vi som samhällsmedborgare skall få veta vad som händer och motverka likriktning. Den står också som garant för att den som inte har möjlighet att sända radio eller starta tv-sändningar har möjlighet att ge ut en tryckt skrift. Yttrandefrihetsgrundlagen ger också möjlighet för personer med enkla hemsidor på internet att få samma skydd som de traditionella medierna.

Vi undertecknade är övertygade om att de skisserade alternativen till dagens två grundlagar tunnar ut skyddet för yttrandefriheten. Vi uppmanar därför alla tryckfrihetens vänner att ta del av beredningens förslag (SOU 2006:96, www.sou.se) och ge sig in i debatten så att tryckfriheten utvecklas, inte avvecklas.

Per Fagerström, ordförande Tidningsutgivarna

Lars Norén , dramatiker

Annette Carnhede ,ordf i Fackförbundet ST

Eva Nordmark , ordf i SKTF

Peter Danowsky ,advokat

Sverker Gustavsson , prof i statsvetenskap vid Uppsala universitet

Mats Söderlund ,ordf i Sveriges Författarförbund

Tomas Bolme , skådespelare

Thure Jadestig , fd riksdagsman (s)

Jan Myrdal , författare

Olof Kleberg ,tidigare chefred Västerbottens Kuriren

Claes Eriksson , regissör

Kjell Carnbro, chefredaktör Sundsvalls Tidning

Jan Strid, universitetslektor Göteborg

Anders R Olsson, författare och journalist

Kenth Andreasson, bitr redaktionschef Göteborgs-Posten

Nils Funcke, chefredaktör Riksdag & Departement

Lennart Palm , professor i historia vid Göteborgs universitet

Christer Winberg , professor i historia vid Göteborgs universitet

Jan Hjärpe , professor i islamologi vid Lunds Universitet

Sigrid Kahle , författare

Anders Björnsson , publicist

Per Nygren ,reporter

Anders Ehnmark , författare

Ulf Bjereld , professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Rickard Falkvinge , ordf Piratpartiet

Ingemar Folke , advokat

Stig Fredrikson , ordförande i Publicistklubben

Per Gröndahl-Linder , advokat

Anders Eklund , politisk chefredaktör Hälsinge tidningar

Pär Ström, integritetsombudsman, Den Nya Välfärden

Erik Göthe , jurist

Hans Larsson ,ordf Sveriges Tidskrifter