Lördag 4 februari 2012
Dagens namn: Ansgar, Anselm
Corren Lokus
24Corren Corren Mera Affärsliv.com

Corren.se - nyheter Östergötland

Skrota licentiatantagningen - utbilda doktorer

 
Doktorsexamen är målet för de allra flesta doktorander men licentiatantagningen hindrar många, enligt artikelförfattarna.

Universitet och högskolor missbrukar antagningen till licentiatexamen. I stället för att låta forskarstudenter blir doktorer "på riktigt" tjänar många lärosäten pengar på att avsluta projekt efter halva tiden. Det skriver RIKARD LINGSTRÖM, ordförande Sveriges Doktorandförening, doktorandsektion SULF, ALEXANDER ENGSTRÖM, ordförande SFS Doktorandkommitté, och ERIK LARDENÄS, ombudsman Sveriges Ingenjörer.

I Sverige finns i dag 17 000 doktorander och de allra flesta studerar med målet att nå en doktorsexamen. Möjligheten finns dock att avsluta efter halva tiden med en licentiatexamen. Doktorander kan i dag antas med licentiatexamen som slutmål, en möjlighet som också används frekvent av flera lärosäten. Högskoleverket presenterade nyligen resultatet av Doktorandspegeln, en enkät till 10 000 av landets doktorander. Resultatet visar att hela 69 procent av de doktorander som är antagna till licentiatexamen vill fortsätta till doktor. Det är mycket olyckligt att förstärka den stress som många doktorander enligt doktorandspegeln känner, med en osäkerhet kring slutmålet.

Möjligheten att anta till licentiatexamen som slutmål infördes år 2002, huvudsakligen därför att yrkesverksamma skulle kunna erhålla en examen utan att behöva nå doktorsexamen. I samband med förändringen var regeringen dock mycket tydlig med att licentiatantagningen inte skulle skapa ett system där antagningen sker i två steg.

I dag kan vi konstatera att licentiatantagningen inte används på det sätt som var tanken då den infördes. Andelen nyantagna till licentiatexamen var höstterminen 2007 nedåtgående, men flera lärosäten antar fortfarande en orimligt stor andel till licentiatexamen. Problemet är störst vid de tekniska fakulteterna där närmare en fjärdedel antas med denna form av antagning (Högskoleverket). Av de forskarstuderande som antogs till licentiatexamen höstterminen 2007 fanns fler än hälften vid Linköpings Universitet och vid KTH i Stockholm, där 39 respektive 37 procent var antagna enligt denna form.

En orsak till att många antas till licentiatexamen är att finansieringen från de statliga forskningsråden i många fall är treårig och inte täcker hela den fyraåriga forskarutbildningen. En viktig reform i höstens forskningsproposition skulle vara en förändring som gör dessa anslag fyraåriga.

Oavsett detta är det helt oacceptabelt att licentiatantagningen vid vissa lärosäten används som etappantagning. Genom detta slipper lärosätena det fyraåriga finansieringsansvaret och kan avsluta ett avhandlingsprojekt efter halva tiden.

Högskoleverket uppmanar i en utvärdering 2006 de lärosäten som uppvisar en "omfattande andel licentiatantagningar" att "bättre leva upp till intentionerna i högskoleförordningen och högskolelagen". Två år senare är andelen licentiatantagna fortfarande hög. Vår slutsats är att det är dags att avskaffa antagningen till licentiatexamen, och låta licentiatexamen leva vidare som en halvtidsexamen på vägen mot doktor.

Rikard Lingström

Alexander Engström

Erik Lardenäs

 

 
Att alla måste ges inflytande över vad de ska äta, utgör ett centralt område för Moderaternas äldregrupp.

Kvalitet hela livet

Debatt En fördjupning i vård och omsorgsfrågorna har startats av Moderaterna genom bildandet av en äldregrupp. Lagen om valfrihet utgör en viktig del, men om kvalitet och trygghet inte håller måttet måste krav ställas på att det åtgärdas. Det framhåller bland andra riksdagsledamoten Finn Bengtsson som är en av undertecknarna.

Det krävs fler och bättre jobb

Debatt Arbetsmiljö och arbetets innehåll upplevs som viktiga delar när unga människor uttrycker sina åsikter arbetslivet. Det skriver Lasse Thörn från LO och Peter Kennerfalk som betonar att arbetsgivarna måste kunna erbjuda kvalitet i arbetet.

Naiva politiker säljer ut äldreomsorgen

Debatt Privatisering av offentliga tjänster kräver att upphandlingarna är mycket precisa. Det skriver Jöran Rubensson från Pensionärernas riksförbund.
Locktonerna och utbudet som eleverna har att välja på inför gymnasiet kan ibland bli lika svårt som att välja godis.

Gymnasievalet är ett stort beslut

Debatt I ett genomtänkt gymnasieval bör man se till skillnaden i kvalitet på olika utbildningar. Där har skolornas studie- och yrkesvägledare har en viktig uppgift i att informera och inspirera. Det skriver Sophia Bengtsson och Johan Olsson från Svenskt Näringsliv.

Turismen den nya basnäringen

Debatt Besöksnäringen i Sverige måste bli än skickligare på att utveckla besöksmål. Regeringen har avsatt 60 miljoner kronor för att skapa bättre förutsättningar skriver näringsministern Annie Lööf.

Upptäck psykisk ohälsa i ungdomars vardagsmiljö

Debatt Vården av unga med psykisk ohälsa måste förstärkas. Men majoriteten har fokuserat på hur man ska få patienterna att välja en privat aktör istället för landstinget som vårdgivare, skriver oppositionsrådet Christoffer Bernsköld.
Sverige förlorar inget på att vara med i Europakten anser debattförfattaren.

Inget att förlora på deltagande i Europakten

Debatt Europaktens regler får inga konsekvenser för de länder som inte har euro men vi får inflytande på avtalets innehåll. Det konstaterar moderaten Elisabeth Svantesson, ledamot i Finansutskottet och EU-nämnden.

Debatt

 
Corren är borgerligPå ledarsidan kommenterar Corren aktuella händelser ur ett borgerligt perspektiv. Corren är inte knuten till något politiskt parti.
Har du synpunkter på våra ledare? Kommentera direkt i artikeln via vårt forum eller mejla till ledare@corren.se.

Charlotta Friborgs krönika

Senaste krönikan

Skicka in till Ordet fritt

Här skriver du in din insändare till Ordet fritt

Dagens ros

Skicka in Dagens ros

 

Dagens ris

Skicka in Dagens ris

Skriv en debattartikel

...och så tänker vi på Corren Debatt

Å andra sidan med Torbjörn Gustavsson
 
CLICK@4811487,12