Det är inte bara välmotiverade resurser för forskning som behövs för att locka yngre forskare. Bra villkor behövs för att våga satsa. Det framhåller bland andra Madelen Nilsson som är ordförande för Naturvetarna
Svensk forskning är i behov av resursförstärkningar men också reformer, inte minst för att förbättra de yngre forskarnas situation.
Modern, internationellt konkurrenskraftig forskning är ibland synnerligen kostnadskrävande och fordrar investeringar i resurser och infrastruktur på nationell eller multinationell nivå.
Aktuella exempel på detta är de investeringar som amerikanska National Institutes of Health, den dominerande federala finansiären inom biomedicin, gör på uppbyggnaden av nationella resurser för teknologiutveckling, molekylbibliotek, screening centers med mera. Resurserna kan vara organiserade på flera sätt. Dels som investeringar vid universitet eller institut, eller genom att nya fristående anläggningar byggs upp.
Ibland är syftet till stor del att ge universitetsforskare tillgång till resurser som tidigare i stort sett varit förbehållna industrin. Ett annat syfte är att stimulera den högteknologiska utveckling som behövs. Det är viktigt att notera att de federala medel som finansierar ovanstående strategiska satsningar ofta kommer från andra "konton" än den löpande forskningen.
Det är positivt om centrala och välmotiverade forskningsresurser byggs upp. Sverige behöver dock också förstärka och reformera universitetsforskningen. Investeringar i infrastruktur får därför inte ske i konkurrens med normala forskningsanslag och tjänster. Tvärtom bör man förstärka dessa för att fullt ut dra nytta av den utvecklade infrastrukturen.
Ett område, där investeringar och reformer är nödvändiga, är de yngre forskarnas situation. Denna är generellt alltför svag med korta förordnandetider som den fyraåriga forskarassistenttjänsten, och anslagsnivåer som inte medger att forskaren kan bedriva sin forskning effektivt. Bristerna är allvarliga och medför bland annat svårigheter för svenska universitet att rekrytera och behålla duktiga, unga forskare samt en tveksamhet till att arbeta med visionär, långsiktig forskning, som ofta är mer riskfylld.
Sverige vill vara en högteknologisk kunskapsnation. För att lyckas behålla och utveckla högkvalificerad forskning i landet, få duktiga forskare att vilja arbeta här, och att dessa ska våga ta riskerna med högvisionära projekt, måste vi ge både forskningen och forskarna bra villkor. Konkurrens mellan forskare och projekt är nödvändigt, men de finansierade projekten behöver ha betydligt längre löptider och vara bättre finansierade än idag. Satsningar både på forskarnas direkta villkor och på infrastruktur behövs men ska inte konkurrera med varandra.
MADELEN NILSSON, ORDFÖRANDE, NATURVETARNA
LARS RASK, VD, STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING
MARTIN WICKSTRÖM, PROGRAMCHEF FORSKNINGS-, UTBILDNINGS- OCH INNOVATIONSPOLITIK, NATURVETARNA