Ibland måste man ompröva tidigare ställningstaganden och vända på varje sten för att hitta nya lösningar. Det gäller inte minst i breda välfärdspolitiska frågor. Att alla som kan också får och förväntas jobba är grunden inte bara för en stark ekonomi, utan också för välfärden. En viktig del handlar om familjepolitiken.

När Unicef redovisar sin rapport "Measuring child poverty" om barnfattigdom i 33 länder hamnar Sverige högt upp i listan över länder som lägger en stor del av BNP på barnfamiljerna, endast Frankrike och Storbritannien lägger större del av BNP.

I Försäkringskassans rapport "Indikatorer för den ekonomiska familjepolitiken" som presenterades i juni blir det som vi alla redan vet, ännu en gång en självklarhet, nämligen att ett arbete är det som höjer barnfamiljernas ekonomi. Men när det gäller barnfattigdom - precis som med ungdomsarbetslösheten - finns olika mått som lätt kan skapa förvirring. Dock är det viktigaste budskapet att barnfamiljernas ekonomiska standard har ökat och inte minskat.

Eftersom arbete är den viktigaste faktorn för att höja barnfamiljernas ekonomi har regeringen sedan den tillträdde fört en politik för att stärka arbetslinjen och för att bryta decenniers växande utanförskap. Det är genom att fler arbetar och färre försörjer sig på sociala ersättningar som inkomstskillnaderna och risken för fattigdom minskar. Den långsiktigt bästa fördelningspolitiken är därför att få fler att arbeta.

Alliansen har därför skapat en mängd olika incitament för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Jobbskatteavdragen, etableringsstödet, sänkt restaurangmoms, sänkning av arbets-givaravgifterna, reformering av sjukförsäkringen och sist men inte minst den genom tiderna absolut största reformeringen på utbildningsområdet. Detta är några av de åtgärder alliansen gjort för att skapa arbetstillfällen.

Den som nu läser med kritiska glasögon säger att - detta har kostat. Jag håller med, det har kostat. Men vi ska komma ihåg att det kostar ännu mer när människor inte kommer in på arbetsmarknaden.

Regeringen har även höjt ett flertal transfereringar för att förstärka inkomsterna för de mest ekonomiskt utsatta familjerna. Höjningen av flerbarnstillägget från och med juli 2010 och höjningen av bostadsbidraget 1 januari2012 har båda riktats särskilt mot hushåll med barn.

För familjer med äldre barn och ungdomar höjdes riksnormen i försörjningsstödet den 1 januari 2012 med mer än vad enbart inflationen motiverar. Genom det särskilda påslaget för barn kommer levnadsstandarden att höjas för det mest utsatta barnfamiljerna.

De flesta frågor som rör barn tar sin utgångspunkt i föräldrarnas ansvar för barnens uppväxt och trygghet, men det finns också ett gemensamt ansvar att ge alla barn en möjlighet till en trygg uppväxt och chans att bygga och forma sitt liv. Den chansen vill vi i alliansen ge alla barn.