Under första halvåret 2007 ökade försäljningen av rättvisemärkta produkter med 130 procent. En nyligen gjord undersökning visar att sju av tio svenska konsumenter är villiga att betala mer för en vara om de vet att de som har producerat varan har fått förbättrade arbets- och levnadsvillkor.

Det är glädjande att Rättvisemärkt har haft stora framgångar under de senaste åren. Men vi kan bli bättre.

Därför välkomnar vi seriösa granskningar och diskussioner kring märkningen. Rapporten som Timbro presenterade för en tid sedan - Vad Rättvisemärkt inte berättar. Kalla argument för en varmare konsumtion - hade kunnat vara ett värdefullt bidrag i debatten om hur odlare i utvecklingsländerna ska kunna få bättre arbets- och levnadsvillkor. Tyvärr innehåller rapporten sakfel och missuppfattningar om Rättvisemärkt.

Rapportens författare menar till exempel att Rättvisemärkt skulle vara motståndare till frihandel. Men sanningen är att Rättvisemärkt menar att internationell handel är ett kraftfullt verktyg för att motverka fattigdom. Frihandel innebär dock inte handel helt utan spelregler.

En spelregel måste vara att mänskliga rättigheter ska respekteras också i arbetslivet. När varor köps och säljs på en fungerande marknad leder konkurrensen mellan olika producenter till lägre priser och bättre kvalitet. Rättvisemärkt menar att konkurrensen inte behöver ske till priset av att mänskliga rättigheter kränks.

Den som köper Rättvisemärkt betalar för att producenterna ska kunna ha en dräglig levnadsnivå. Dessutom betalar man ungefär två procent av varans pris för att kontrollen av att Rättvisemärkts regler respekteras. I övrigt sätts priset av marknaden.

Den avgörande skillnaden mellan Rättvisemärkt kaffe och konventionellt kaffe är att du kan vara säker på att kaffeodlaren har fått en ekonomiskt förbättrad situation. Exempelvis får kaffeodlaren som säljer till Rättvisemärkt ett garanterat minimipris på minst 21 kronor per kilo.

Rapporten påstår att kostnaden för Rättvisemärkts certifiering motsvarar flera årslöner för familjer på landsbygden. Det är ett allvarligt sakfel. Det kostar mellan tre och 330 kronor per odlare eller familj att under ett år vara certifierad av Rättvisemärkt.

För att få bukt med de problem som finns i världen i dag måste vi arbeta på bred front och söka olika vägar för att hitta lösningar. Rättvisemärkt är ett av flera verktyg som krävs för ett mer rättvist samhälle. Rättvisemärkt erbjuder företag och konsumenter ett effektivt sätt att medverka till bättre villkor för de människor som producerar våra livsmedel. Förmodligen är det därför som allt fler väljer att handla Rättvisemärkt.

Emma Enebog

Karin De Langhe (m)

Magnus Engström (kd)

Gösta Gustavsson (c)

Annika Lillemets (mp)

Birgitta Ståhl-Öckinger (s)