Sverige är ett avlångt och glesbefolkat land i Europas periferi. En bra transportinfrastruktur är av avgörande betydelse för svensk export och besöksnäringen. Inrikesflyget är nödvändigt för stora delar av Norrland och till exempel Kalmar. Utrikesflyget för resor till Europa och ut i världen. Men järnvägen bör spela en viktigare roll i det europeiska transportsystemet – både för resenärer och gods. Den fasta förbindelsen mellan Danmark och Tyskland, Fehmarn-Bält-förbindelsen, kommer att stå klar runt 2028. Danmark är igång och bygger fler spår för snabbtåg redan nu. Sverige bör haka på och bygga nya stambanor för höghastighetståg.

Nya höghastighetsbanor som anknyter till det europeiska systemet med snabbtåg skulle öka järnvägens konkurrenskraft. Det är bra för klimatet. Ju fler som åker tåg istället för flyg och bil, desto bättre för miljön. Men järnvägen lider idag av svåra kapacitetsproblem, som gör att punktligheten är för dålig. Som östgöte tvingas man alltför ofta välja ett tidigare tåg, eller bil, för att vara säker på att komma i tid. Det är inte acceptabelt!

Under lång tid har det underinvesterats i järnvägen samtidigt som antalet resenärer fördubblats på 25 år. Investeringar har gjorts i Malmö (Citytunneln) och Stockholm (Citybanan) under senare år och i Göteborg pågår nu bygget av Västlänken. Dessa minskar flaskhalsproblemen vid våra tre storstäder, men det finns för få spår på stora delar av södra och västra stambanan.

Därför är Ostlänken, en ny järnväg mellan Järna och Linköping viktig. Den knyter samman Östergötland med Mälardalsregionen och vidgar arbetsmarknaden kraftigt för oss östgötar. En timmes pendling till Stockholm är kortare restid än vad många stockholmare har till jobbet. En integrerad Mälardalsregion där Östergötland ingår är bra!

Ostlänkens största betydelse är som första etapp på nya stambanor för höghastighetståg. För oss blir det närmare både till Malmö, Göteborg och mellanliggande orter som till exempel Jönköping.

Det vidgar arbetsmarknaden för östgötar och underlättar för våra företag att rekrytera högspecialiserad arbetskraft. Nya stambanor beräknas kosta drygt 200 miljarder och ska byggas under cirka 20 år, vilket ger en kostnad per år på i genomsnitt 10 miljarder.

Snabba och punktliga tåg är attraktiva. Det är bekvämt och frigör tid som kan användas för arbete eller avkoppling. För snabba persontransporter behövs höghastighetståg, som går på nya spår. Nya stambanor är också viktiga för att spårkapacitet kan frigöras för långsammare trafik som gods- och pendeltåg. Ju större spännvidd det är mellan långsamma och snabba tåg, desto lägre blir kapacitetsutnyttjandet av spåren. Därför vinner man mycket på att separera snabba tåg på de långväga sträckorna med få stopp, från gods- och pendeltåg.

Det är olyckligt att tidplanen för färdigställandet av Ostlänken förskjutits från år 2028 till 2033. Sträckan Linköping–Norrköping är redan hårt belastad och Östgötatrafiken behöver mer spårkapacitet för att kunna utveckla trafiken för att tillgodose efterfrågan på tågresor i länet. Östgötatrafiken kan inte öka turtätheten eller öppna nya stationer på grund av spårbrist!

Vi bidrar gärna till att snabba på planarbetet i nära samverkan med länsstyrelsen och berörda kommuner.

Mats Johansson

regionråd (S), Region Östergötland

Göran Gunnarsson

regionråd (C), Region Östergötland