Nu pågår en debatt om förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som riksdagen behandlar i vår. Debatten sätter fokus på konflikten mellan yttrandefrihet och rätten till personlig integritet. Cecilia Stegö Chilò kritiserar förslaget (Corren 26/2). Jag instämmer inte. Moderaterna har sedan Gösta Bohmans tid varit ett parti som värnar både yttrandefriheten och den personliga integriteten och som inser att det ibland krävs svåra avvägningar.

Lagförslaget ska göra det möjligt att i vanlig lag förbjuda publicering av personregister av två slag, dels register med känsliga personuppgifter om hälsa, etnicitet, politisk åsikt med mera, dels register över enskildas lagöverträdelser.

Lagstiftaren har länge ansett att sådana register ska vara strängt reglerade. Enligt personuppgiftslagen (PUL) får register med känsliga personuppgifter enbart föras av offentliga myndigheter och organisationer som har legitima skäl. Belastningsregister får enbart föras av offentliga myndigheter samt för forskningsändamål. PUL infördes 1998, men då gjordes ett hål i tillämpningsområdet, vilket innebär att PUL inte gäller på TF:s och YGL:s tillämpningsområde.

När det 2003 blev möjligt för alla att skaffa utgivningsbevis för en hemsida, och därigenom publicera sig i skydd av YGL, uppmärksammade KU att detta kunde leda till integritetshot. Var och en kunde med YGL-skydd lägga ut till exempel privata belastningsregister på nätet. Det var inte en önskad eller åsyftad effekt, utan en brist som sedan har utretts i omgångar. Först i Mediegrundlagskommitténs betänkande 2016 lades fram förslag för att återställa PUL:s integritetsskydd. Om förslagen genomförs kan känsliga personregister och privata belastningsregister regleras på samma sätt, oavsett om de publiceras på en hemsida med utgivningsbevis eller på annat sätt.

Offentlighetsprincipen inskränks inte. Domar kommer fortsatt att vara offentliga, men inte sammanställas i tiotusental till belastningsregister.

För att inte göra den nya regleringen mer omfattande än nödvändigt finns ett undantag som innebär att publicering av ett visst register är tillåten, om registret inte medför särskilda risker för otillbörliga integritetsintrång. I bedömningen ska vägas in främst registrets innehåll, struktur, sökfunktioner och målgrupp. Det handlar inte, som Stegö Chilò hävdar, om att gradera offentlighetsprincipen. Ingen ska ha tillgång till register som utifrån innehåll, sökfunktioner med mera i praktiken är heltäckande, privata belastningsregister. Där är integritetshoten för stora. Undantaget tar sikte på att det kan finnas databaser som kan innehålla vissa integritetskänsliga uppgifter, men där det juridiska informationsinnehållet står i fokus och där syftet inte är att användarna ska undersöka enskildas brottslighet.

Integritet och yttrandefrihet är två viktiga byggstenar i en demokrati. Det är bra att vi nu får en debatt om de avvägningsfrågor som lagförslaget ger upphov till. Det är en god, borgerlig ståndpunkt att värna enskildas integritet, oavsett om den hotas av staten eller andra enskilda.

Andreas Norlén

ordförande (M) i riksdagens konstitutionsutskott