I Corren har det upprepade gånger, senast den 20/4, hävdats att genusvetenskap inte är vetenskap, utan bör betraktas som ideologi och indoktrinering. Slutsatsen är på många sätt anmärkningsvärd och väcker en rad frågor om hur tidningen förstår begreppet vetenskap och vad man egentligen vet om den genusvetenskapliga forskning som bedrivs vid svenska lärosäten.

I själva verket har denna forskning under de senaste åren fått en rad erkännanden just för sin vetenskapliga kvalitet. Inte minst gäller detta genusforskningen vid Linköpings universitet. En tydlig indikation på detta var när Vetenskapsrådet 2006 utsåg miljön tema Genus till så kallad excellent forskningsmiljö och tillförde resurser för en långsiktig expansion av verksamheten. Bilden av en framstående forskningsmiljö med internationell lyskraft bekräftades också i den utvärdering av satsningen som Vetenskapsrådet genomförde under 2011.

En panel bestående av internationellt framstående forskare fastslog att forskningsmiljön har uppnått en internationellt erkänd position med publikationer som på en skala från 1-5 rankades i de två främsta kategorierna "mycket bra" och "outstanding".

Genusfrågor belyses och analyseras även inom discipliner som historia, företagsekonomi, litteraturvetenskap, medicin, teknik, pedagogik, sociologi, socialt arbete, utbildningsvetenskap och vårdvetenskap samt vid tvärvetenskapliga forskningscentra. Den disciplinära bredden innebär att forskningens kvalitet prövas i relation till olika vetenskapliga kontrollsystem. En avhandling som använder genusperspektiv inom till exempel företagsekonomi eller sociologi måste leva upp till samma vetenskapliga krav som andra avhandlingar inom dessa ämnen. Att som Corren hävda att genusvetenskap inte är vetenskap blir ur detta perspektiv än mer förbryllande.

Dagens genusvetenskapliga forskning bedrivs inte bara inom olika discipliner och miljöer, dess innehåll och teoretiska grunder har också breddats, vilket bland annat lett till att forskare kommit att lyfta fram betydelsen av att studera samspelet mellan genus och andra kategorier som till exempel etnicitet, klass, sexualitet, ålder. Forskningen präglas således i hög grad av teoretisk och metodologisk mångfald.

Ett utmärkt tillfälle att ta del av LiU:s forskning med genusperspektiv är vid ett "genusmaraton" som arrangeras 3 maj, i konsthallen Passagen vid Stora torget i Linköping. Här kommer forskare genom en rad kortare föreläsningar att presentera forskning om allt från hjärt- och kärlsjukdomar till pappaledighet. Förhoppningsvis kan dessa presentationer bringa mer klarhet i vad modern genusvetenskaplig forskning handlar om.

PROF. HELEN DANNETUN, REKTOR, LINKÖPINGS UNIVERSITET

PROF. BO HELLGREN, DEKANUS FILOSOFISKA FAKULTETEN, LINKÖPINGS UNIVERSITET

PROF. NINA LYKKE, AVDELNINGSCHEF TEMA GENUS, LINKÖPINGS UNIVERSITET

DOC. ÅSA-KARIN ENGSTRAND, FÖRESTÅNDARE FORUM FÖR GENUSVETENSKAP OCH JÄMSTÄLLDHET, LINKÖPINGS UNIVERSITET