Det står bortom alla tvivel att höga nivåer av koldioxid i jordens atmosfär har skapat klimatförändringar. På grund av fördröjningseffekter som till exempel världshavens förmåga att ta upp koldioxid, har det ibland tagit lång tid. Förstärkningsmekanismer som när smältande is gör att mark och hav tar upp mer värme eller de växthusgaser som i dag ligger fångade i Sibiriens tinande permafrost, har gjort att det ibland gått väldigt fort. I vissa fall har förändringarna bara tagit några decennier.
För världens och vår matförsörjning vet vi vilka följderna kan bli. I dag är världens temperatur 0,8 grader varmare än vad den borde vara. Redan vid 1 grad kan vi räkna med att matproduktionen i amerikanska mellanvästern och södra Europa kommer att falla. Därefter står Afrika, Sydamerika och Asien på tur. De områden som kommer se en minskad produktion är de som i dag är de största producenterna av mat i världen.
I motsats till detta kommer våra breddgrader se kraftigt förbättrade förutsättningar för jordbruk. Kanada, Skandinavien och Sibirien kommer ta över rollen som de som försörjer världen med mat. Eftersom dessa områden till ytan är mycket mindre kommer maten bli en mycket större maktfaktor än i dag. Sverige kommer få en större roll att spela i världen och våra svenska bönder kommer stå i fokus.
Det är i detta perspektiv som man ska se Centerpartiets kamp för jordbrukets förutsättningar. Mjölklöftet, antibiotikafri mat och satsningen på både närodlad mat och politik går alla längs med samma löfte.
På sikt kommer det svenska jordbruket behöva föda många fler än idag. Det förutsätter att vi har bönder som långsiktigt kan producera med både lönsamhet och stolthet . Tyvärr finns inte den insikten hos den sittande regeringen. Det är en insikt som varken Sverige eller våra bönder har råd att vänta in.
Anders Monemar
(C)