Ett helt nytt inslag i rehabiliteringsprocessen till arbetslivet är Förrehabiliteringsprojektet på folkhögskola. Det innebär att Försäkringskassan, Fk, eller Arbetsförmedlingen, Af, erbjuder personer med mycket lång sjukfrånvaro till folkhögskolors Förrehabiliteringsaktivitet för att förberedas inför arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder.

Det bakomliggande problemet är att efter mycket lång sjukfrånvaro är många fortfarande för "sköra" för att gå direkt in i ordinarie arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. De behöver en mjukare start i rehabiliteringsprocessen, för att inte riskera att få ett "bakslag".

Förrehabiliteringsprojektet handlar om aktiviteter under en 15-veckorsperiod för att deltagarna i nästa steg ska kunna klara de arbetslivsinriktade åtgärder som Af, eller Fk i samarbete med Af, senare kommer att erbjuda.

Tio folkhögskolor var involverade i projektet, där i bland Valla folkhögskola i Linköping. Totalt ingick 407 deltagare i de utvärderingsstudierna som vi gjort.

För att ta reda på om deltagarna i Förrehabilitering senare kom närmare arbetsmarknaden gjordes en statistikstudie baserad på Fk-registerdata. Denna delstudie visade att projektet i hög utsträckning uppnått det av projektledningen uppsatta målet att 60 procent skulle kunna delta i arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder efter Förrehabiliteringen. Studien visar att för 315 deltagare har 50 procent av deltagarna nått målet. 65 procent av deltagarna bedömdes av ansvariga tjänstemän på Fk ha kommit närmare arbetsmarknaden.

Vi bedömer att resultaten, 50 respektive 65 procent ligger mycket nära det av projektledningen uppsatta målet på 60 procent.

Delstudier med frågeformulär och intervjuer av deltagare visade att projektet i mycket hög utsträckning uppnådde uppsatta mål beträffande att en stor majoritet av deltagarna ansåg att Förrehabiliteringen, Fr, hade fyllt en viktig funktion för dem, att deras förväntningar hade uppnåtts i stor omfattning, att Fr medfört positiva förändringar i deras egen rehabilitering, och att det borde finnas kvar som ordinarie verksamhet. En majoritet av de som hade tidigare erfarenhet av rehabilitering ansåg att det var mycket stor skillnad till fördel för Fr. Förrehabilitering var i princip inte ett alternativ till någon form av arbetslivsinriktad rehabilitering, utan ett alternativ till passivitet.

I utvärderingen har också framkommit att en majoritet av personal från Fk, Af och folkhögskolorna uppfattat Förrehabiliteringsprojektet som framgångsrikt och som ett nytt väsentligt tillskott i rehabiliteringsprocessen. Vi menar att projektet kan utgöra en plattform för fortsatt utvecklingsarbete. Det finns anledning att gå vidare med förfinade frågeställningar i syfte att arbetsmetoderna ska kunna få en allmän tillämpning i rehabiliteringsprocessen.