I början av 2000-talet var det inte ovanligt att människor gick sjukskrivna i flera år utan några som helst rehabiliteringsinsatser. Många blev inte ens bli kontaktade av Försäkringskassan. Sjukförsäkringsreformen 2008 kom till för att bryta detta mönster. De nya reglerna i sjukförsäkringen tvingar alla aktörer till aktivitet och garanterar därför att människor inte glöms bort i passiv sjukfrånvaro.

Trots detta missar Socialdemokraterna sällan ett tillfälle att angripa de nya reglerna. Kritiken är slentrianmässig, okunnig och brukar gå ut på människor "kastas ur försäkringen" utan stöd eller hjälp. För den som tar sig tid att ta reda på fakta framträder dock en verklighet långt ifrån den bild som Socialdemokraterna ger.

Alla som uppnår maximal tid i sjukförsäkringen erbjuds tre månaders arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetsförmedlingen, den så kallade Arbetslivsintroduktionen (ALI). Stödet i ALI är helt individanpassat och kan innebära närvaro från ett par timmar i veckan till heltid. Man deltar efter förmåga. En rad specialister finns till hands för att hjälpa den enskilde, till exempel arbetsterapeuter, sjukgymnaster och psykologer. Rehabiliteringen kan gå ut på att få stödsamtal, coachning eller praktik på riktiga arbetsplatser. Arbetsförmedlingen kan också köpa skräddarsydda rehabiliteringsinsatser.

Hur har det då gått för de personer som deltagit i ALI? Arbetsförmedlingen har i en ny rapport följt upp de drygt 60 000 individer som deltagit i ALI sedan januari 2010 fram till idag och resultaten är glädjande. Ett år efter programstarten är 17 procent i arbete eller utbildning och nästan hälften deltar i ett arbetslivsinriktat program eller är arbetssökande. Av dem som skrevs in vid starten 2010 - varav en stor andel varit borta från arbetsmarknaden omkring tio år - är idag mer än var fjärde i arbete. Arbetsförmedlingen har också tagit reda på vad deltagarna tycker om den hjälp de fått i ALI. Det visar sig att 9 av 10 deltagare är nöjda med bemötande och service och en stor majoritet anser att insatserna varit väl anpassade efter deras egna förutsättningar och behov. Den nattsvarta bild som Socialdemokraterna målar upp får alltså inget som helt stöd i verkligheten. I själva verket ser vi fantastiska resultat av de reformer vi genomfört för att bryta människors utanförskap. Detta kan utläsas såväl i siffror som i människors egna vittnesmål.

Att genomföra sociala reformer är svårt och kräver eftertanke och självkritik. Att leta fel och brister utan att själv presentera lösningar är däremot enkelt. Vi minns den skenande sjukfrånvaron och den handfallenhet som Socialdemokraterna uppvisade när de själva satt vid makten. Och vi konstaterar att Socialdemokraterna verkar stå fast vid en återgång till de gamla reglerna i sjukförsäkringen. Hur hade det gått för de 60 000 personer som idag fått en ny chans i livet om Socialdemokraterna hade suttit kvar vid makten? För oss är varje enskild person som gått från långtidssjukskrivning till arbete en stor seger.