Journalistik och nyhetsförmedling är en bra affärsmodell i sig. Men den behöver rättvisa förutsättningar för att fungera. Hög moms på digital journalistik har under lång tid snedvridit konkurrensen till de globala it-plattformarnas fördel. Och gjort det svårare för medieföretagen att svara mot konsumenternas önskan om digital nyhetsförmedling. Men i och med det nyligen tagna beslutet av EU:s finansministrar om att öppna för momssänkningar har regering och riksdag nu en reell chans att göra något åt problemet. Och det redan i höstens budget. En möjlighet att ge medierna rättvisa förutsättningar och att stärka journalistiken i hela landet.

Den digitala utvecklingen har förändrat både hur vi tar del av medier och hur de finansieras. För 15–20 år sedan betalades journalisternas löner, tidningarnas tryckning och distribution till största delen av annonsintäkterna. Men sedan dess har en stor andel av annonsörerna flyttat sina annonspengar från journalistiska medier till digitala plattformar som Google och Facebook. De journalistiska medierna har anpassat sig till den nya digitala verkligheten. Numer är det vi prenumeranter och användare som till största delen betalar för journalistiken. Men fram till i dag har en omodern skattelagstiftning lagt tunga hinder i vägen för en hållbar och attraktiv journalistik på läsarnas villkor. Nu finns chansen att ändra på det.

I Sverige och många andra EU-länder har tidningar en lägre momssats än andra varor och tjänster. Det för att främja läsande, kvalitetsjournalistik och debatt. Men den lägre momssatsen på sex procent gäller bara för tryckta tidningar. Momsen på den digitala tidningen är 25 procent. De här omoderna skattereglerna fördyrar inte bara utvecklingen av nya redaktionella satsningar digitalt. Det håller också tillbaka alla dem som vill ta del av nyheterna via webben eller en app. Bland de under 45 år är det redan i dag fler som tar del av tidningen digitalt än i tryck.

I Norge, som inte är med EU, beslutade regeringen redan 2015 att man skulle sänka digitalmomsen på alla nyhetsmedier. Efter sänkningen började antalet tidningsabonnemang att öka igen och det för första gången på 19 år. Och i inget annat land är andelen som betalar för digitala nyheter lika stor som i Norge. Under 2017 ökade dessutom de norska tidningarnas digitala läsarintäkter med mer än 50 procent. Mycket, för att inte säga allt, pekar mot att momssänkningen spelat en avgörande roll för den är vändningen. I Norge poängterar många också att momssänkningen kom vid rätt tillfälle, när marknaden var i tillväxt. Hur det gått om man väntat är mer osäkert.

Därför är det viktigt att EU:s momsbeslut får effekt redan i höstbudgeten. Det komplicerade parlamentariska läget till trots borde det här vara en fråga som riksdagen kan enas om. En fråga med stort gemensamt intresse. För som vi sett i Norge skulle en snabb sänkning av digitalmomsen stärka journalistikens förutsättningar. Det skulle också ge fler, inte minst unga, möjlighet att ta del av kvalitetsjournalistik och fördjupa demokratin.

Jeanette Gustafsdotter

vd TU – Medier i Sverige