I Linköpings kommunfullmäktige den 26 september lyftes en motion om att de livsmedel som köps in till kommunens verksamheter ska produceras enligt de krav som ställs på svenska producenter.

Linköpings kommun svarade att man enligt EU:s upphandlingsdirektiv inte får ställa landspecifika krav. Däremot finns det flera andra krav som en kommun kan ställa för att säkerställa kvaliteten på de livsmedel man upphandlar. Här är några exempel som svenskproducerade livsmedel har lätt att uppfylla:

• Information om ursprung på kött

• Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär

• Produkterna ska vara helt fria från salmonella

• Max 8 timmar transporttid till slakt av djuret

• Vid slakt ska djuret vara helt bedövat innan avblodning sker

• Inga grisar får svanskuperas

• Nötkreatur ska haft tillgång till bete

• Värphöns ska ha tillgång till värprede, sittpinne och sandbad

• Att brödet är bakat inom en viss tid före servering

• Potatisen är skalad inom en viss tid före leverans

• Äggen är värpta inom en viss tid före leverans

• Krav på sammansättning, näringsvärde, färskhet, färg, form, hållbarhet, utseende, smak och konsistens

• Det finns även närproducerade ekologiska alternativ

• Snabb och effektiv service

Det som är lite konstigt är att mycket av ovanstående finns i med utbildningsförvaltningens kravspecifikation, men övriga förvaltningar ställer inte de kraven. Borde inte alla förvaltningar ställa samma höga krav så att alla matgäster får samma förutsättningar?

Vi vill uppmana Linköpings kommun att följa de nationellt och regionalt framtagna livsmedelsstrategierna. Östergötlands regionala livsmedelsstrategi ska bidra till att länets aktörer medverkar till ökad produktion och konsumtion av regionalt producerade livsmedel. Det handlar inte bara om de höga miljö-, djuromsorgs- och kvalitetskrav som svenska produkter står för utan även om biologisk mångfald, antibiotikafrihet, sysselsättning, turism och en levande landsbygd. En mycket viktig faktor är Sveriges sårbarhet där egenproducerad mat kan bli bokstavligen livsavgörande.

Målet för kommunen måste vara att se till att de måltider som kommunen serverar är av bra kvalitet till samtliga matgäster. Ser man problem med lagen om offentlig upphandling måste ambitionen vara att hitta bra lösningar – och kanske till och med våga ifrågasätta dessa regler? Det handlar inte heller bara om mat – en satsning på ökad livsmedels- och måltidskvalitet handlar också om för politiken viktiga frågor som regional utveckling, tillväxt och sysselsättning.

Vi vill göra det enklare för kommunen och de mindre grossisterna/leverantörerna att mötas. Den nya lagen om offentlig upphandling tillåter bland annat kommunerna att bryta ner sina livsmedelsupphandlingar i mindre delar och därmed kunna öppna upp för små och lokala leverantörer.

Vi från LRF:s kommungrupp vill gärna diskutera vidare med Linköpings kommun kring hur vi tillsammans kan lyfta de här viktiga frågorna.

Per Wendler

ordförande LRF:s kommungrupp i Linköping