Friskoledebatten är verklighetsfrånvänd. Det illustreras av en demografirapport som Friskolornas riksförbund nyligen presenterade. En enorm efterfrågan på nya skolplatser finns framöver. Dessutom kommer Linköping och Norrköping och andra större kommuner behöva ta ett extra stort ansvar då de unga inte fördelas jämt över landet. Mot bakgrund av detta är det obegripligt att regeringen vill införa villkor som innebär att det blir omöjligt att driva friskolor.

Sverige står inför en ökning av antalet unga som vi inte sett sedan början av 1900-talet. Att de äldre blir fel har aktualiserats sedan länge, men den lika stora ökningen av unga är en mer okänd utveckling. Det säger Peter Stein, demografiexpert som bland annat ligger bakom prognoser om Stockholms befolkningsutveckling, i sin rapport ”Om den snabba tillväxten av unga åldersklasser och framtida behov av friskoleplatser” skriven på uppdrag av Friskolornas riksförbund. Det är uppfordrande läsning för Linköpings och Norrköpings och landets övriga kommunalråd.

Kommunerna kommer att behöva ytterligare 330 000 skolplatser fram till 2025. Det är uppdraget om friskolorna fortsätter stå för cirka 20 procent av förskoleplatserna, 15 procent av grundskoleplatserna och 25 procent av gymnasieplatserna. I Linköping är motsvarande siffror 21, 15 och 29 och för Norrköping 11, 19 och 24. Utan hjälp från friskolor handlar det om ytterligare 68 000 platser i landet som ska fixas på några få år.

Friskolornas andel hotas nämligen. I juni ska riksdagen rösta om regeringens förslag på nya regelverk med stor påverkan på friskolornas villkor. I regeringens lagförslag föreslås begränsningar av friskolors ekonomi. Men inte av vinsten som förslaget har torgförts som. Begräsningarna handlar istället om rörelsemarginalen och kräver att en stor majoritet av friskolorna ska ha nära noll i marginal. Det kommer innebära massnedläggning av friskolor.

Särskilt upprörda över regeringens inställning ska kommunledningen vara i Linköping och Norrköping och de övriga 16 kommuner som har fler än 100 000 invånare. Rapporten har tittat närmare på just dessa. Idag utgör dessa större kommuner 35 procent av befolkningen. Men de kommer behöva reda plats för 50 procent av kommande rekordökning av unga. Av de 68 000 friskoleplatserna som prognostiseras kommer 40 000 av dessa behövas i de övriga 17 största kommunerna.

Om inget annat bör lärarförsörjningen oroa. En nyligen genomförd undersökning av Sifo på Svenskt Näringslivs uppdrag visar att 50 procent av friskolelärarna inte skulle söka sig till kommunala skolor om deras arbetsgivare försvann. Svensk skola skulle se ett enormt läckage av duktiga skolledare och lärare i en tid då vi redan har en akut lärarbrist med behov av 77 000 tjänster inom både skola och förskola kommande år.

Privata investeringar borde ses som en välkommen och nödvändig avlastning för den kommunala budgeten och planeringen. Dessutom bidrar den till välfungerande och nytänkande skolor. Det finns en anledning till varför lärare i friskolor ger sin arbetsplats högre betyg på alla punkter jämfört med kommunala lärare i Skolinspektionens enkät. Det finns också en anledning till varför hundratusentals står i kö till friskolor. Se därför friskolornas som en möjlighet för Sverige, Linköping och Norrköping – tillsammans klarar vi barnboomen.

Ulla Hamilton

Friskolornas riksförbund