Kronisk infektion finns i hälften av rotfyllda tänder bland vissa patientkategorier. Allvarliga hälsorisker finns för bl.a. personer med nedsatt immunförsvar, hjärtklaffsinflammation, antibiotikaöverkänslighet och diabetes. Ungdomar drabbas i högre grad än andra av infektion i tänder som fått rotfyllas.

På grund av ökad antibiotikaresistens hos bakterier och då infektioner utgående från munhålan är vanliga har Läkemedelsverket beslutat att rekommenderat effektiva antiseptika vid all rotbehandling. Experter är oeniga, men enligt Tandvårdslagen ska de som behöver rotbehandling informeras om de valmöjligheter som står till buds.

Det finns utöver gängse metod den s.k. N2-metoden som har använts i Sverige och världen över sedan den uppfanns i mitten av 1950-talet. En liten dos på 2 mg formaldehyd per tandrot i rotfyllningsmedlet säkerställer infektionsfrihet. Kritiker har hävdat att formaldehyd är cancerogent, men har inte kommenterat att ämnet finns naturligt i människans blod och varför Livsmedelsverket hävdar att det är ofarligt att äta mat som innehåller upp till 60 mg formaldehyd per kilo.

N2-förespråkare menar att det är ovetenskapligt att använda rotfyllningsmetoder som det senaste seklet har visats ge dåliga resultat med hög risk för kvarstående infektion. Motståndarna hävdar att formaldehyd medför risk för cancer. Inte ett enda fall har de kunnat påvisa trots att miljardtals N2-rotfyllningar har gjorts världen över.

Patienter har laglig rättighet att få information, som ger dem möjlighet att själva välja antiseptiskt rotfyllningsmedel. Tandläkare ger nästan aldrig sådan information. De tar inte till sig de senaste vetenskapliga rönen, utan fortsätter i gamla hjulspår. Svenska Endodontiska Sällskapet har påtalat bristerna och har utlovats besked om åtgärder från Socialstyrelsen senast i januari 2018. Vi hoppas att det kommer denna gång, för det verkar ha blivit en vana hos Socialstyrelsens att bryta löften.