Torkan har tagit ett järngrepp om jordar och åkermark inte bara i Sverige utan även internationellt. Läget är allvarligt och blir en väckarklocka för alla som lutat sig tillbaka i tron om att mat ändå alltid finns i affären. Ja, det gör den - om bonden kan leverera. Bondens angelägenhet är allas angelägenhet.

Torkan slår nu mot i princip alla grödor som spannmål, raps, vall, ärter, bönor och sockerbetor. Grönsaksodlingar och potatis drabbas inte lika mycket eftersom de normalt sett bevattnas.

I torkans spår sliter bonden med att kunna leverera bröd, mjöl och gryn till dig och mig och foder till djuren. Skörden av vinterfoder till djur har hittills varit mycket liten. Därför görs undantag från EU-regler så att extra marker ska kunna skördas. Fortsätter den torra väderleken kommer djur behöva slaktas.

Sverige är redan starkt beroende av livsmedelsimport. Ungefär hälften av maten vi äter är importerad och som en följd av torkan kommer behovet av att köpa mat från andra länder att bli ännu större både i år och nästa år.

Bondeorganisationerna i de baltiska länderna, Danmark, Finland och Sverige har gemensamt vänt sig till jordbrukskommissionär Phil Hogan och begärt hjälp med tidiga utbetalningar av EU-ersättningar och andra åtgärder kopplat till EU:s särskilda krisfonder. Men det behövs fler åtgärder från olika håll för att lindra den ekonomiska pressen för lantbrukare. LRF vill därför att berörda stödmyndigheter i Sverige snabbt betalar ut de 500 miljoner kronorna återstående EU-ersättningarna för 2015 -2017, betalar ut 2018 års EU-stöd så tidigt som möjligt under hösten, kraftigt höjer återbetalningen av dieselskatt för jordbruket i tilläggsbudgeten i höst, att regeringen aktiverar en begäran om krisstöd från EU och skrinlägger alla planer på ökade skatter på jordbruket och livsmedelsproduktionen. Till exempel den aviserade kilometerskatten på lastbilstransporter. Vidare måste banker visa en öppenhet att diskutera lånevillkor och nya krediter med berörda företagare, dessutom måste lantbrukare i olika bygder och produktionsinriktningar hjälpa varandra, så att all potentiellt foder och halm nyttjas.

Om effekterna av den akuta torkan ska kunna mildras är det viktigt att alla aktörer tar sitt ansvar. Ur ett nationellt perspektiv är naturligtvis regeringens åtgärder särskilt viktiga. 2017 fattade riksdagen ett historiskt beslut om en nationell livsmedelsstrategi med det övergripande målet att den inhemska produktionen ska växa. Att vi nu drabbats av den värsta torkan på ett kvarts sekel är naturligtvis inget en strategi kan styra över. Däremot är det ett bra exempel på livsmedelsproduktionens skörhet som måste kunna hanteras för att målet om en ökad livsmedelsproduktion ska uppnås.

Peter Borring

Regionordförande LRF Östergötland