Det skrevs 725 fler artiklar om klimatet i östgötska medier år 2017 än året innan – en ökning med över 26 procent. Ökningen syns i medier över hela landet. Mest dominerande i rapporteringen: Donald Trump, den väckarklocka klimatet behöver!

I fjol skrevs 61 485 artiklar om klimatet i svensk media, varav 3 481 i lokalmedia i Östergötland. Ökningen från 2016 i svensk media är 17 procent. I mer än en sjättedel – över 11 000 artiklar – nämns Donald Trump. Det visar rapporten ”Varmare klimat – iskall nyhet?” som Vi-skogen gjort i samarbete med medieanalysföretaget Retriever.

Vilken är då Trump-effekten? Vår granskning visar att det inte, som man först kan tro, är klimatskeptiker som vunnit mark, utan tvärtom en vilja att agera som sprider sig. Det är helt i linje med andra starka trender i hur klimatet skildras i media:

- Köttkonsumtionen och värdet av betande djur var ämnet för den näst mest delade artikeln, 20 734 delningar.

- Flyget stod för 12 procent av alla klimatrelaterade artiklar – en ökning med 59 procent jämfört med år 2016.

- Årets mest delade artikel, med 52 817 delningar, handlar om klimatpåverkan från elbilars batterier.

Dessa områden handlar om sådant man som aktiv konsument kan påverka för att minska sin klimatpåverkan och leva mer hållbart.

Det stora intresset för köttfrågan är helt i linje med att köttkonsumtionen förra året minskade med 2,6 procent – den största minskningen sedan 1990, enligt Jordbruksverket.

Uppmärksamheten för flygets klimatpåverkan stämmer väl överens med att 15 procent av svenskarna enligt en färsk Sifo-undersökning undviker att flyga under semestern på grund av klimatet, samtidigt som intresset för tågcharter är rekordstort.

Intresset för elbilars batterier pekar på en vilja av att göra rätt hela vägen – vi godtar inte förenklingar som ”nollutsläpp”, utan vill ha hela bilden för att kunna handla därefter.

Också Trump-artiklarna genomsyras av en bestörtning mot att världens största ekonomi inte vill vara med och ta klimatansvar, med en tydlig signal till våra egna politiker att inte backa utan tvärtom höja ambitionsnivån.

Efter att ha granskat klimatet i media fyra år i rad, ser vi att det som kan tyckas vara en långsam process rymmer mycket snabba skeenden. Det handlar inte om framtida generationer utan om här och nu. När två sidor ska ställas mot varandra är det inte längre den som insett klimathotets allvar mot klimatskeptikern. Istället handlar det om olika metoder att lösa problemet, ibland i form av skenbara konflikter, till exempel elbil mot biogas.

Men det finns en baksida, som är att den globala kopplingen försvagats. Endast sju procent av alla artiklar om klimatet handlar om de allra mest utsatta för klimatförändringarna, som de som lever i fattigdom på afrikanska landsbygden. Här skulle vi önska att media klarade att hålla två bollar i luften; lokal och global rapportering.

Våra möjligheter att agera lokalt är en viktig del i att bidra globalt till att hejda klimatförändringarna. Här har lokalmedia en avgörande uppgift att granska och beskriva klimatfrågan på en nära och konkret nivå, och visa läsarna vad som kan göras i lokalt.

Det är inte särskilt troligt att Donald Trump ville bli den gnista som tänder så mångas klimatengagemang. Men med en tydlig konflikt och en gemensam motståndare har diskussionen fått en ny tändning. Tillsammans ska vi utnyttja det för att ytterligare höja temperaturen i klimatfrågan.

Henrik Brundin

vice vd Vi-skogen

Malena Ernman

operasångare

Mattias Goldmann

vd tankesmedjan Fores