När artificiell intelligens, självkörande fordon och smarta robotar nu är verklighet måste vi på allvar inse att utbildning inte längre är något man bara skaffar innan man börjar jobba, utan något som pågår hela livet. Industrin har redan idag omfattande svårigheter att hitta rätt kompetens. Inom till exempel tillverkningsindustrin har omkring sex av tio företag brist på tekniska tjänstemän och yrkesarbetare. Industrin kommer ta sitt ansvar för utveckling i företagen, men utan att staten samtidigt gör sitt riskerar satsningen gå om intet.

För det första behöver forskning, utbildning och samverkan vara integrerade uppgifter. Synsättet på högskolors och universitets samverkan med näringslivet som en ”tredje uppgift” syns oss därför något förlegat. Utbildningsutbudet behöver tydligare svara upp mot de behov som finns på arbetsmarknaden och inom industrin genom en tätare dialog. Det finns goda exempel för sådan samverkan att lära av.

För det andra måste det livslånga lärandet i betydligt högre grad uppmuntras av utbildningssystemen. Det måste till exempel bli enklare att komplettera utbildningar för att snabbare komma in i ett yrke eller ställa om till nya krav i sitt nuvarande arbete. Det förutsätter ett ökat utbud av industrirelevanta utbildningar som är tillgängliga för yrkesverksamma och det förutsätter att industrins system för validering får större genomslag.

För det tredje behövs höjd kvalitet i alla utbildningsformer. Det handlar om innehåll i utbildningar, goda förutsättningar för lärare och hög kvalitet på undervisning. Det handlar om bredare rekrytering till både yrkesutbildningar och högre utbildningar och satsningar på fler lärare.

Det mesta av förändringarna i digitaliseringen ligger framför oss men budskapet alla bör notera är att transformationen av svensk industri redan pågår. På årets Industridag i Linköping den 5 februari står de här frågorna i fokus. Den sammanfattande frågan under Industridagen handlar om hur svensk industri kan skaffa sig en konkurrensfördel genom förmågan att matcha den nya digitala tekniken med de människor som arbetar i våra företag.

Industrirådet har initierat ett brett regionalt samarbete kring yrkesutbildningar. Värmland har tagit täten när det gäller att få ”alla goda krafter” att samarbeta om de begränsade resurser som idag är uppsplittrade på kommuner, statliga myndigheter och regioner. Tillsammans tas nu ett samlat grepp om inriktning och dimensionering av yrkesutbildningar som tidigare varit flaskhalsar för företagens utveckling. Vi hoppas att vi snabbt ska kunna sprida arbetssättet till övriga regioner.

Det är bara med gemensamma insatser som medarbetare, industrin, staten, universitetsvärlden, fackförbund och arbetsgivare kan klara digitaliseringen. Vi vet att viljan och mycket av resurserna finns men det finns också hinder som vi gemensamt behöver övervinna. Vi vill se utbildningssystemet och staten kroka arm med industrin i denna transformation som är så viktig för landet och vår framtida välfärd.

Industrirådet

Klas Wåhlberg

vd Teknikföretagen

Per Hidesten

vd Industriarbetsgivarna

Ulrika Lindstrand

förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Marie Nilsson

förbundsordförande IF Metall

Carina Håkansson

vd Skogsindustrierna

Jonas Hagelqvist

förbundsdirektör IKEM – Innovations och kemiarbetsgivarna

Magnus Huss

förbundsdirektör IKEM – Innovations- och kemiindustrierna

Per Ahl

vd Svemin

David Johnsson

vd Trä- och Möbelföretagen

Martin Linder

förbundsordförande Unionen

Eva Guovelin

förbundsordförande Livsmedelsarbetareförbundet

Ravindra Parasnis

vd Grafiska Företagens Förbund

Bo-Erik Pers

vd Jernkontoret

Per-Olof Sjöö

förbundsordförande GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch

Anders Canemyr

tf. vd Livsmedelsföretagen

Lena-Liisa Tengblad

vd SLA Skogs- och Lantarbetsgivarförbundet

Anders Weihe

vd TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag