En ny rapport från Skolverket visar att elever från friskolor har högre betyg i gymnasiet, men klarar högskolestudier sämre än elever från kommunala skolor.

Anna Ekström, gymnasieminister och tidigare generaldirektör på Skolverket, menar att detta är upprörande eftersom betyg skall sättas utifrån elevernas kunskaper.

Så långt kan jag bara hålla med henne, men med tanke på alla snabba kast på utbildningsdepartementet under senare tid undrar jag om det inte är dags för en omkastning även där. Det var inte länge sedan regeringen valde att halvera antalet nationella prov på gymnasiet med hänvisning till lärarnas arbetsbörda och den psykiska ohälsan bland eleverna. Beslutet huruvida proven skulle genomföras lades på rektor, vilket betyder att likvärdigheten nu helt sätts ur spel. På en kommunal skola kan rektor besluta att eleverna skall skriva provet medan rektor på en annan kommunal skola väljer att fatta ett annat beslut. Så även på friskolorna.

Istället för att fokusera på att avveckla framgångsrika friskolor föreslår jag att regeringen lägger tid på att ta del av utbildningsutskottets betänkande från 2017: "Mot denna bakgrund anser regeringen att de nationella proven, för att stärka en likvärdig betygssättning och i förlängningen även elevernas rättssäkerhet, huvudsakligen bör användas som ett stöd för betygssättningen."

Om man vill minska lärarnas arbetsbörda och samtidigt säkerställa likvärdigheten mellan skolor kan central rättning och digitalisering av de nationella proven kanske vara en lösning. De nationella proven behöver utvecklas, inte avvecklas.

Att ställa krav i skolan är att bry sig.

Åsa Wennergren (L)

ledamot i barn- och ungdomsnämnden, Linköping