Arbetstidsavtalen som tillämpas i vården är från 70-talet. Det rimmar illa med dagens kunskapsintensiva vård.

Vården har utvecklats enormt, men avtalen har inte hängt med. Nattbemanningen ser till exempel helt annorlunda ut i dag än för 40 år sedan. Då jobbade man antingen på natten eller på dagen. Nu arbetar sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor ofta både dag och natt. Men de centrala avtalen fungerar inte för att reglera återhämtning och kompensation, med dagens schemaläggning.

En del medlemmar jobbar mycket långa pass, från 10 timmar upp till 24 timmar i ett sträck för ambulanssjuksköterskor. Det skulle samhället aldrig acceptera för en pilot, långtradarchaufför eller lokförare, med tanke på trafiksäkerheten. Är patientsäkerheten mindre värd?

I dag är det dessutom stora skillnader i arbetsvillkoren för medlemmar i olika delar av landet. Arbetsgivare säger upp lokala avtal för kortsiktiga besparingar, men långsiktiga förluster. Ett exempel är 1 400 sjuksköterskor på Karolinska universitetssjukhuset som skulle få inkomstbortfall på tusentals kronor när det etablerade poängsystemet togs bort. Det är orimligt att Vårdförbundets medlemmars villkor används för att reglera budgeten. Det behövs centrala arbetstidsavtal som ger medlemmar förutsättningar för hälsosamma arbetstider och trygghet i sina inkomster.

Medlemmarna i Vårdförbundet vill ha:

? Rimliga villkor för att klara dag och natt. I nattarbetet ska tid för återhämtning räknas in i arbetstiden.

? Ob-ersättning som räknas procentuellt mot lönen och som kan tas ut antingen i tid eller pengar.

? Större möjlighet till individuella lösningar.

? Förutsättningar för chefer och medarbetare att långsiktigt planera verksamhet och bemanning.

? Tid för kunskapsinhämtning och reflektion.

? God återhämtning mellan arbetspassen.

Sjuksköterskor är, enligt Arbetsmiljöverket, en av de yrkesgrupper som drabbas mest av arbetsrelaterad ohälsa. Många orkar inte arbeta heltid på grund av bristande möjligheter till återhämtning, omöjligt livspussel och den sociala faktorn. Det är ett slöseri med kunskapen hos dessa välutbildade legitimerade yrkesgrupper, vilka dessutom är för få inom Landstinget i Östergötland.

Hälsosamma arbetstider är en förutsättning för ett hållbart yrkesliv, säker vård för patienten och goda resultat i verksamheten. Nu måste politiker och arbetsgivare, både privata som offentliga, skapa förutsättningar för en vård i världsklass året runt, dygnet runt.