Privatisering har visat sig vara ideologisk tro snarare än en verklighetsbaserad analys. Det är en åsikt som miljöpartisten Ulf Flodin skriver under på i debatten om landstingets tänkta utförsäljning av vårdcentraler.
Via en läcka i Östergötlands läns landstings alliansstyre har demokratin fått lite näring och vi östgötar har fått inblickar i hur alliansen funderar och fungerar. Alliansen har protokollfört diskussioner om att sälja ut vårdcentraler till privata köpare. Därför vill jag återge resultaten av vetenskapliga utvärderingar av vinstdriven vård jämfört med icke vinstdriven.
I en artikel i Läkartidningen nummer fyra i år skriver professor Inge Axelsson på Mitthögskolan i Östersund om vad den medicinska forskningen funnit avseende kvalitet och kostnader vid jämförelser mellan vård i icke vinstdrivna respektive vinstdrivna verksamheter. Sjukhus för både kroppsliga och mentala tillstånd ingick i undersökningarna samt vårdhem för äldre.
Artiklarna som Axelsson sammanfattar baseras på många miljoner patienters vård, främst i USA, men även i andra länder. Resultatet är förhållandevis entydigt: Vinstkrav försämrar och fördyrar vården. Orsakerna till detta är att vinstkraven påverkar verksamhetens innehåll och utförande. Därtill ska administrativa chefer ha höga löner och bonusar.
Kan man dra slutsatsar från amerikanska vårdinrättningar till vårt land? Döm själv. Fram till 1970 var lönesystemet för vissa personalgrupper i sjukvården bland annat baserat på vilka åtgärder man vidtog, med andra ord delvis prestationsbaserat. Det innebar i opererande discipliner att man förutom rent medicinska operationsindikationer det vill säga motiv, även hade ekonomiska sådana. Men efter 1970, då den privata ekonomiska drivkraften att utföra operationer försvann, opererar man exempelvis bort tonsiller enbart om patientens hälsa gagnas av detta.
Medicinklinikerna var inte alltid bättre. På medicinmottagningarna fanns en genomlysningsapparat för lungundersökning. Det kan sägas vara en variant på röntgen. Men genomlysningen gav föga information men hög exponering för gammastrålning. Efter 1970, då man inte längre fick betalt för varje genomlysning, minskade antalet genomlysningar av lungorna markant. Flertalet genomlysningsapparater försvann från medicinmottagningarna.
Dessa exempel visar att även i svensk sjukvård kan ekonomiska intressen snedvrida och fördyra vården.
I Socialmedicinsk tidskrift nr 1/2010 skriver professor Göran Dahlgren om vinstdriven vård. Han sammanfattar sin skrift "Ökad effektivisering genom privatisering har visat sig vara ideologisk tro snarare än en verklighetsbaserad analys"
Alliansen i landstinget gör bäst i att låta utförsäljningsplanerna stanna på det protokoll vi alla kunde läsa om i Corren härförleden.
ULF FLODIN, LANDSTINGSLEDAMOT, MILJÖPARTIET