Hur tänkte man nu? I veckan har det plötsligt uppdagats att man iordningställer en ridväg på Vidingsjö motioncenter! Ja, kanske man tänker då, där finns ju stora skogsområden där det går att göra ridstigar där man kan rida ostört. Men nej, så tänkte man inte.
I stället lägger man ridvägen på de upptrampade stigar som används flitigt, flera gånger om dagen, av motionerande människor med eller utan hund. Dessutom lägger man även ridvägen bitvis på mil- och 5-kilometersspåret.
Hur kul är det att som löpare på motionsrundan trampa i hästspillning och kanske överraskas av ett möte med en grupp hästar. Vem blir mest rädd, löparen eller hästarna? Och hur söndertrampat ska det inte bli? Skidspår kan vi väl glömma nu? Sorgligt!
Helena Johansson
boende i närområdet