Insändare För klimatets skull är det bra om fler väljer tåg framför bil och flyg. Vi gillar att tågresandet i Sverige har fördubblats på 25 år. Nya höghastighetsbanor som anknyter till det europeiska systemet med höghastighetsjärnvägar skulle öka järnvägens konkurrenskraft ytterligare. Extra värdefullt blir det när Fehmarn-Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland kommer att stå klar runt 2028.

Trafikverket har tagit fram två förslag för att lösa kapacitetsproblemen på västra och södra stambanan. Det ena förslaget är att bygga nya höghastighetsjärnvägar mellan Stockholm och Göteborg respektive Stockholm–Malmö. De beräknas kosta drygt 200 miljarder och ska byggas under cirka 20 år, vilket ger en kostnad per år på i genomsnitt 10 miljarder. Förslaget kritiseras i flera insändare (t ex Neselius 28/4 och Karlsson 5/5).

Vår grundinställning är att alltför lite pengar under lång tid satsats på järnväg. Några nysatsningar som Svealandsbanan och Botniabanan har gjorts. I Malmö har Citytunneln inneburit en kapacitetsförstärkning liksom Citybanan i Stockholm. De långa sträckorna bara lappas och lagas, men eftersom grundproblemet är för liten kapacitet hjälper det inte. Östgötatrafiken kan inte öka turtätheten eller öppna nya stationer på grund av spårbrist!

Trafikverkets referensalternativ är att satsa 130 miljarder på förstärkning av spårkapaciteten på de mest belastade sträckorna på stambanorna, till exempel sträckan Linköping–Norrköping. Intressant att notera är att före detta finansminister Borg, M, som numera arbetar för näringslivet har bytt ståndpunkt. Han anser att utbyggnad av nya stambanor för snabba tåg ska ”genomföras skyndsamt”! Är det inte värt 75 miljarder mer att få nya och snabba järnvägsförbindelser i hela södra Sverige?

Mats Johansson

regionstyrelsens ordförande (S)

Göran Gunnarsson

ordförande i trafik- och samhällsplaneringsnämnden (C), Region Östergötland