Insändare: Linköping behöver blandat boende

Svar på "Linköping behöver fler hyresrätter", 30/5.

Stångåstadens ordförande Jan Österlind (S) kommenterar en intervju med undertecknad i Liberalernas valbilaga i Corren 23/5. (Finns att läsa på Linköpingsliberalernas Facebooksida.) Jan Österlind argumenterar genom att ställa upp en falsk motsättning mellan rätten för hyresgästerna att köpa sina hus när kommunen säljer mot volymfrågan, det vill säga antalet hyresrätter i kommunen. Det finns emellertid ingen motsättning. Man kan införa denna rätt för hyresgästerna och samtidigt behålla andelen hyreslägenheter i kommunen, eftersom kommunen är stor markägare och kan styra nyproduktionen mot fler hyreslägenheter.

Socialdemokraterna har vid två tillfällen, 2005 och 2017, valt att sälja 1 000–1 500 lägenheter i Ryd och Skäggetorp till utländska köpare utan att hyresgästerna erbjudits möjligheten att köpa. Detta har befäst segregationen i Linköping. Det hade varit bättre att öka andelen bostadsrätter i dessa stadsdelar.

Man ska också ha klart för sig att behovet av de dyra hyreslägenheter som Jan Österlind nu låter bygga i egenskap av Stångåstadens ordförande är begränsat. Vi behöver inte fler dyra hyreslägenheter där 3 rum och kök kostar 11 000 kronor per månad. Kommunen borde istället satsa på att samma lägenhet byggs för 8 500 kr/månad.

Om S värnar hyresrätten kan man fråga sig varför Stångåstaden nu ska bygga bostadsrätter i Ebbe Park. Liberalernas bostadspolitik i Linköping skiljer sig mot Jan Österlinds politik. Vi ser behov av fler hyreslägenheter med lägre hyror i nyproduktionen, blandning av upplåtelseformer i kvarteren i nya områden, bostadsaffärer i liten skala samt aktiva åtgärder mot bostadssegregationen i Linköping. Vi driver en klar socialliberal linje medan Jan Österlind har fastnat i ett konservativt bolagstänk, med höga hyror och storaffärer med utländska fastighetsägare.