Sverige är i skriande behov av läkare. Samtidigt söker sig många läkare från krigets Irak, Syrien och Kurdistan till Sverige.
Vilket guldläge kan man tänka. Här kan svensk stad och glesbygd snabbt erbjudas sjukvård och flyktingar arbete och försörjning.
Men så är inte alls fallet. Tyvärr.
Med växande vrede inser jag att dessa läkare och flyktingar inte ges en schyst och ärlig chans. Det gäller även de som bevisligen är duktiga läkare.
Låt mig vara konkret. Ska du kvalificera dig som läkare måste du skriva ett kunskapsprov som visar att du har tillräckliga kunskaper. När jag ber mina erfarna läkarvänner att granska provet ifrågasätter de kvalitén.
Många frågor är komplicerade och kan innehålla ett åttiotal ord. Inom en minut och tio sekunder ska frågan läsas och ett svarsalternativ väljas.
Det visar sig att två eller tre svarsalternativ ibland ligger mycket nära varandra. Det gör att erkänt duktiga svenska läkare med 30 års erfarenhet inte klarar provet eller har svårt att göra det.
Efter senaste provet insåg den provansvarige att det inte höll måttet. Det gjorde att hela 13 frågor dömdes ut, nästan var tionde fråga!
Som mångårig rektor och lärare skulle jag bli förtvivlad om mina elever utsattes för något liknande.
Socialstyrelsen har ansvar för situationen.
Låt mig presentera några slutsatser och ge förslag till förbättringar.
- Ge läkare mer tid än 70 sekunder för varje komplicerad fråga. Mycket sällan behöver en läkare fatta beslut på så kort tid. Läkare ägnar sig inte åt frågesport!
- Undvik vaga frågor – och undvik att flera svarsalternativ står för lämpliga och välanpassade insatser.
- Är det självklart att en ny läkare redan från början ska veta om sådant som är typiskt för ”svensk” sjukvård, till exempel vad som just nu anses vara bästa principen för feedback och vad som är fulla innebörden av ”motiverande samtal”? Tveksamt.
- Den som inte kan ta till sig innehållet i en engelsk vetenskaplig artikel kan inte bli läkare i Sverige. Är det klokt? Flera läkare ifrågasätter det.
- Fortsätt med prov som ställer höga krav. Ersätt däremot Umeå universitet som uppenbart saknar kompetens att säkerställa provens kvalitet.
Vi har ansvar att möta läkarna som i många fall flytt över Medelhavet med respekt. Det gör vi uppenbart inte idag.
Generaldirektör Olivia Wigzell, Socialstyrelsen, ge mig svar på frågorna:
1. Flyktingläkares resultat på kunskapsprovet är faktiskt livsavgörande. Efter tre misslyckanden är karriären stoppad. Är det då inte problematiskt att provkvalitén är sådan att nästan var tionde fråga döms ut?
2. Varför är dagens prov svårare än det som fanns tidigare (Tule-provet)?
3. Tycker du att myndigheter möter läkarna på ett klokt sätt? Om inte, hur kan mer av humanism och fortsatta höga kvalitetskrav prägla närmandet till vår sjukvård?