Ordet fritt Nyligen fattade den styrande majoriteten i Region Östergötland beslut rörande ögonsjukvården, att vårdval inte är ett alternativ. Motiv som anges är något kryptiskt beskrivet som ”visats sig vara riskfyllt” och att ”det skulle splittra vårdkedjan”.

Vi har vårdgaranti i Sverige som innebär att besök hos specialist skall ske inom 30 dagar och planerade ingrepp eller operationer skall ske inom 90 dagar. På många håll i Sverige och inom flera olika vårdkategorier lyckas inte den offentliga vården klara detta åtagande. Den åtgärd som redovisades i Corren 23/11 är mer resurser endast till de organisationer, som inte hitintills klarat sitt uppdrag. Är detta logiskt?

Vårdgarantin är synnerligen tandlös och i stort en papperskonstruktion. Låt oss jämföra för ett ögonblick med vårt södra grannland Danmark. Där har man inte vårdgaranti men väl ”behandlingsgaranti”. Den skiljer sig radikalt från situationen i Sverige: Patienter som inte kan erbjudas planerat ingrepp eller operation inom 4 veckor (!) skall remitteras till annan enhet, privat eller offentlig. Detta är lagstadgat och inget som politiskt motiverade regionpolitiker kan sätta sig över.

Finns det då inget alternativ för väntande patienter i vårt land? Visst finns det ett sådant, väl fördolt i finstilt text långt ner på informationssidor. Vi har nämligen en lagstadgad rätt till vård utanför Sveriges gränser inom EU. Kravet är att motsvarande vård skulle erbjudits i Sverige och det kravet uppfylls av samtliga patienter på landets alla väntelistor.

Vad är det som gör att den offentliga vården genomgående misslyckas med att klara målet avseende tillgänglighet? Vad är det som gör att det i vårt land är helt accepterat att den offentliga vården misslyckas med sitt uppdrag och samtidigt konsekvent motarbetar privata lösningar?

Privata vårdgivare har mycket goda möjligheter att kostnadseffektivt bistå med effektiv högkvalitativ vård, speciellt av ingrepp eller operationer där många behöver behandling och effektivisering därmed är möjlig.

Valår 2018: Det vore välkommet med en seriös genomlysning av de politiska partiernas strategier för att finna en hållbar lösning för de tusentals patienter som väntar. Det handlar om lösningar för skattebetalande människor där dogmatism och ideologisk fixering inte borde få förekomma.

Håkan Walfridsson

docent, överläkare, US i Linköping