Ordet fritt Svar på "Jämnt trafikflöde bör vara målet", 5/9.

Yvonne Marron de Martin (C) hävdar att de trafikåtgärder som vidtagits i Linköpings stad är både irriterande för bilister och motverkar miljömålen. Att det kan vara irriterande för några att inte få köra snabbare kan säkert vara sant. Men det grundläggande problemet är inte för låga hastigheter. Problemet är för många bilar på vägarna i innerstaden.

Idag utgör bilresorna 64 procent av det totala antalet resor i staden. Målet i Linköpings trafikstrategi är 40 procent bil, 40 procent cykel och 20 procent kollektivtrafik. Detta är ett mål som alla partier i fullmäktige, inklusive Centerpartiet, står bakom. Med en sådan fördelning skulle vi få smidigare trafikflöden, bättre luftkvalitet i staden och dessutom bra framkomlighet för de som verkligen behöver köra bil och för vår blåljuspersonal.

Lägre hastighet skapar en tryggare miljö att vistas i för gående och cyklister. Om en bil krockar med en gående i 30 km/tim så har den oskyddade trafikanten stora chanser att överleva. Kör en bil däremot i 50 km/tim så är överlevnadschansen för den påkörde näst intill noll. Därför är en lägre hastighetsgräns där många gående och cyklister rör sig, som vid skolor, centrumgator och bostadsområden en rent ut sagt livsviktig fråga.

Höga hastigheter är heller inte bättre för miljön. Även här är det antalet bilar som är problemet. Biltrafikens utsläpp måste minska och det räcker inte med snålare bilar eller eldrift. Vi måste bygga en stad där inte bil är ett måste för att transportera sig. Istället för höjda hastighetsgränser vill vi i Miljöpartiet fortsätta satsa som i Vallastaden. Vi bygger en tät stad för hållbara transporter, med bilpooler, gemensamma parkeringshus och fokus på cykel- och gångtrafikanter. På det viset får vi en trafik för mer stadsliv, fler människor och bättre miljö, och en trevlig och säker stad.