Insändare Den stängda slottsträdgården om 15 000 kvadratmeter centralt i Linköping är en kvarleva från gamla tider. Det är dags för en förändring. Jämförbara residens för landshövdingen är slotten i Örebro, Uppsala och Västerås. I samtliga fall är omgivande parkyta öppen för allmänheten och det behövs heller ingen stängd parkyta för ämbetets fullgörande i dessa residensstäder.

Frågan om slottsträdgården ska ses i ett större sammanhang där man skapar en större sammanhängande parkyta mellan slottet, biblioteket och länstyrelsen. Man bör också se över hur man kan använda den öppna slottsträdgården för att lyfta Slotts- och domkyrkomuseet som ett besöksmål, kanske med en caféverksamhet i närheten av museet.

Här finns plats för många goda idéer där vi skapar ett nytt öppet parkrum i staden med möjlighet till möten. Skrangliga trådstängsel och avskärmande plank hör inte hemma i en stadsmiljö, särskilt inte i direkt anslutning mot ett slott. En bättre miljö än detta bör vi kunna lämna efter oss till kommande generationer Linköpingsbor.

Linköpings kommun bör pröva detta i en detaljplaneprocess där inriktningen bör vara att den parkyta som vi äger gemensamt även ska vara öppen för alla och ingå som en del i ett större parkområde.

Susann Appelberg

arkitekt

Michael Cocozza

företagare

Kajsa Ignell

landskapsarkitekt

Eva-Carin Jagefeldt

arkitekt

Per Larsson

arkitekt