Insändare I Corren tisdag den 2/10 berättas det i ledaren om ”Kulturprofilen”. Inget namn och ingen bild, trots att han nu är dömd till två års fängelse.

På sidan 18 under rubriken ”Vd åtalas för grovt mutbrott i Allra-härvan” nämner ni att Alexander Ernstberger är misstänkt för bedrägeri.

Han är misstänkt men inte dömd. Varför väljer Corren att i skydda en redan dömd person från att nämna hans namn och samtidigt namnge en person som endast är misstänkt? I SVT väljer de att inte namnge ”kulturpersonen” och på foton med honom är ansiktet suddigt.

TV4 däremot namnger Jean Claude Arnault och visar ett klart foto på honom. Hjälp mig att förstå Correns förhållningssätt.

Staffan J-son H

Svar:

När det gäller namngivning så säger de pressetiska reglerna att publicering av namnet alltid ska vägas mot allmänintresset. Allmänintresset kan ibland vara svårt att värdera, särskilt som lokaltidning – som utgivare måste man alltid ställa sig frågan om namnpublicering är befogat utifrån det lokala allmänintresset. Därför är TT, som levererar vårt nationella material, ofta restriktiva med namnpublicering om det inte är uppenbart intressant för den stora allmänheten i Sverige, vilket man kan argumentera för i fallet med Allra.

Det finns inte heller någon automatisk koppling mellan var man befinner sig i en rättsprocess (om man är misstänkt, åtalad eller dömd) och namngivning, utan även här gör vi alltid en vägning av allmänintresset. Vi namnger inte automatiskt alla dömda brottslingar, och ibland namnger vi en person som endast är misstänkt för brott.

I fallet med Jean Claude Arnault, alias Kulturprofilen, har vi resonerat som så att när det inte är vår egen bevakning och våra egna källor, så utgår vi från TT:s linje, som fortfarande inte publicerar namnet. Detta eftersom man kan argumentera för att han inte kan bedömas vara en offentlig person – väldigt få kände till honom över huvud taget innan hela krisen inom Akademien briserade. Samtidigt menar jag att det visserligen stämmer att få svenskar visste vem han var innan metoo-publiceringarna – men nu, när allt detta faktiskt har lett till att Nobelpriset i litteratur inte delas ut i år, är hans namn och person definitivt av allmänintresse.

Medborgare i Sverige har rätt att få veta vem detta är. Dock går vi inte in och ändrar i TT:s texter, men i våra egna texter kan det vara motiverat med en namnpublicering. Att det då inte blev så i ledartexten du hänvisade till handlar helt om den mänskliga faktorn, då ledarskribenten och jag inte hade resonerat igenom detta ordentligt före publicering.

Det är alltså en hel radda förhållanden som vägs in i ett beslut om namnpublicering, och det är inte ovanligt att olika utgivare fattar olika beslut. Men det är också en del av den svenska pressfrihetens storhet, att varje utgivare måste ta personligt ansvar och stå för vad som publiceras.

Anna Lindberg

ansvarig utgivare Östgöta Correspondenten