I samband med "tvärvändningen" av invandringspolitiken i november 2015 tillsatte regeringen Mottagandeutredningen med uppdraget att ta fram ett "sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända." Martin Olauzon tog över utredningsansvaret den 1 juli 2017. Nyligen presenterade han slutbetänkandet från utredningen. Han konstaterade på DN Debatt att utredningens "övergripande slutsats är att mottagandesystemet måste reformeras i grunden." (28/3)

Följer regering och riksdag förslagen i utredningen så får såväl mottagandet som avvisandet av asylsökande en betydligt mer robust struktur; Sverige tar sig samman skulle vi kunna säga.

Grundbulten i förslaget är att Migrationsverket ska ansvara för ett antal mottagningscenter dit alla hänvisas. Mottagningscentren ska ligga i anslutning till storstadsregioner och internationella flygplatser. Centren ska även fungera som platser för snabbt och effektivt återvändande för de som inte får stanna i Sverige. Vilket är mycket angeläget. Sverige håller sig i dag med ett orimligt system där människor utan det minsta asylskäl ändå kan hålla sig kvar i ansökningssystemet i flera år; till mycket höga ekonomiska och sociala kostnader. Att reformera återvändandet är därför mycket viktigt.

Martin Olauzon föreslår också att det så kallade EBO-systemet reformeras i grunden. Utredningen vill inrätta en "social prövning" då asylsökande vill ordna sitt eget boende i de förorts- och glesbygdskommuner där EBO har orsakat social misär och utanförskap.

Enligt Mottagandeutredningen ska asylsökande i normalfallet vistas i mottagandecentret i en månad för att sedan kunna anvisas en plats i en kommun. En månad är för kort tid, vilket bland andra kommunorganisationen SKL:s ordförande Lena Micko påtalat. Det mest rimliga är att utflytt från centret sker först i samband med att den enskilde har fått ett uppehållstillstånd. Micko har dessutom rätt i sin kritik av att utredaren föreslår att ensamkommande inte ska slussas till mottagningscentren. Lena Micko vill ha ett helt sammanhållet system.

Nu ska utredningen på remiss och inget lär ske förrän den nya regeringen och riksdagen börjar arbeta efter valet i höst. Grundläggande för att utredningens förslag där "korta väntetider står i fokus" ska förverkligas är emellertid – utöver utredningsförslagen – att antalet asylsökande hålls på rimliga och låga nivåer, att särlagstiftningen för "papperslösa" avvecklas och att asylsökande som inte gör sin identitet sannolik nekas asylprövning.

Widar Andersson är chefredaktör på Folkbladet och socialdemokratisk krönikör i Corren. widar@folkbladet.se