Egentid. Glöm det. Småbarnsåren är en kämpig tid, men i ett livsperspektiv är den väldigt kort. Var sak har sin tid. En dag sitter du där med så mycket egentid att du inte vet vad du ska göra av den.

Karriär. Framöver behöver vi jobba tills vi är 75. Av 50 yrkesverksamma år kan du nog avstå från att göra karriär under fem av dem. Jobbet finns kvar – ditt barns behov av din tid gör det inte.

Viktiga ord. Att alla andra ska älska ditt barn bara för att du själv gör det är en idiotisk tanke, men du kan hjälpa barnet på traven genom att lära det vissa självklara ord och beteenden. Tack, hej och förlåt är sådant. Och att säga ”kan jag få” istället för ”jag ska ha”.

Experter. Det går mode även i barnuppfostran. Våga lita på den egna magkänslan mest.

Ta rodret. Små barn ska inte belastas med för stort ansvarstagande. Förhandla inte om vad barnet ska ha på sig. Då sitter ni snart och förhandar om vad du själv ska ha på dig, vad ni ska äta till middag och vart semesterresan ska gå.

Flipperspel. Tänk på barnet som en spelkula i ett flipperspel, som du ömt puttar iväg. Först i kortkorta färder, sedan längre och längre i den takt barnet vill. Se dig själv som paddlarna som tar emot i botten av flipperspelet. Ditt barn lär sig aldrig att bli tryggt i sig självt om du ständigt ska hovra över det och sopa undan minsta gruskorn som kommer i dess väg. Målet är att barnet ska klara sig bra utan dig. Du kan ju dö när som helst!

Stress. Se till att ditt barn har fler obokade kvällar än bokade. Barn har svårt att välja bort roliga saker, så se till att inte introducera för mycket. Det är i tomrummet mellan de organiserade aktiviteterna som den egna fantasin blommar. Och som själen får ro.

Tristess. Bli inte orolig om barnet är uttråkat. Om man aldrig har tråkigt kan man heller aldrig ha riktigt roligt. Att ha trist ingår i livet och du är ingen clown i en nöjespark. Livet är en berg- och dalbana med toppar och dalar, låt barnet bli tryggt med att det är precis så det ska vara.

Längtan. Ge inte ditt barn allt det pekar på, även då du har råd. Att längta är en av de verkligt härliga sakerna i livet. Beröva inte ditt barn det! För barn under 10 år är det dessutom troligare att det är det lilla och billiga de minns när de vuxit uppt: tältningen mitt ute i skogen där Kolamannen spridit ut godis, hemmamaskeraden med levande spöken i trädgården . . . snarare än den dyra utlandssemestern med sin långa och jobbiga flygresa.

Skuldbeläggning. Det är inte prompt ditt fel att ditt barn ballar ur ibland. Ta inte på dig skulden! Ofta är barn underbara, men ibland är de faktiskt som folk är mest – och rätt dumma i huvudet.

Du själv. Om du mår bra blir du en bättre förälder. Du kommer inte längre först, men ska heller inte utplåna dig själv och dina behov. Var inte en curlingförälder. Då riskerar du att få servicebarn som kräver att bli betjänade långt efter att de uppnått vuxen ålder.

Sårbarhet. Efter ditt barns födelse blir inget som förr. Hädanefter kommer en annan person för alltid att vara viktigare än du själv. Mår barnet bra mår du bra. Är barnet olyckligt är du olycklig. Någon har formulerat det så här: ”Att få barn är att utöka sin sårbara yta”. Bättre än så kan det inte beskrivas.