Språkspalten Hur uttalar man det år vi befinner oss i? En läsare skriver att det har blivit ”något av en trend” bland journalister och politiker att säga tjugoarton, i stället för tjugohundraarton.

Jag har inte tänkt på detta och heller inte sett några diskussioner i frågan. Men det är möjligt att iakttagelsen har fog för sig.

Är det ett problem? Nja, jag har svårt att tycka det. Förvisso säger man knappast nittonarton, så en viss inkonsekvens kan man notera.

Vad som däremot har diskuterats ganska flitigt är hur man ska behandla 2000-talet. I skrift kan det vara otydligt vad som åsyftas: är det århundradet 2000–2099, eller årtusendet 2000–2999, eller möjligen det första decenniet 2000–2009?

En smärre strid har stått mellan dem som menar att man ska säga tjugohundratalet och andra som föredrar tvåtusentalet. Det sistnämnda var tidigare det etablerade uttalet. Argumentation har ofta tagit fasta på tidigare uttal, av 1900-talet till exempel, och man har försökt att följa mönster, vilka dock kan peka i olika riktningar.

Språkrådet menar att man bör göra en distinktion. Tjugohundratalet avser århundradet 2000–2099, tvåtusentalet syftar på hela årtusendet 2000–2999.

Det enstaka året blir tjugohundraarton.

Daniel Erlandsson skriver språkkrönika varje måndag. Skicka frågor och synpunkter till daniel.erlandsson@ostgotamedia.se