Widars krönika Verkligheterna är oöverskådligt sammansatta. Det är en god ambition att någorlunda väl försöka hänga med i vad som händer och sker. Det är heller inte så tokigt att ibland tro sig om att ha en aning om varför och därför. Insikter om allas vårt beroende av inlånade bilder av verkligheten är helt grundläggande.

Vi får medierapporter från olika delar av världen; säg till exempel från Kina, USA och Ryssland. De allra flesta av oss saknar egna djupare kunskaper om politiken och ekonomin i dessa länder och vi har heller inte tillgång till alternativa källor som kan ge tuggmotstånd åt de stora privata och statliga mediebolagens rapportering om tillståndet i världen. Vi är utlämnade på gott och ont till de nyhetsvinklar och perspektiv som redaktörerna väljer.

Samma utsatthet gäller för övrigt de bilder av svenska verkligheter som vi exponeras för. Alla vi som inte lever i en utsatt förort, inte arbetar i ledningen för ett riskkapitalbolag, som inte vet vem och vilka Cissi Wallin och Fredrik Virtanen är, som inte har en aning om hur det känns att satsa sitt liv för att försöka ta sig från Afrika och till Sverige, som inte är lärare och inte har några barn i skolåldern, som aldrig har varit inlagd på sjukhus, som inte är fattig och som inte är rik, som inte beforskar Arktis isar och som inte på egna grunder vet vad som händer med klimatet; för alla oss gäller att vi är utlämnade åt andras bilder av verkligheterna för att kunna skaffa oss i vart fall ett löst grepp om tillvaron utanför det egna jagets staket.

Vi är utlämnade till varandra och till varandras bilder av vad Sverige är och om vad världen är.

Vi behöver tillit till varandra. Inte tro blint på andra. Men tillit. Inte avfärda dem som talar i egen sak eftersom de som talar i egen sak oftast är de som vet mest om de sakerna. Men heller inte avfärda insikter om att just det förhållandet att de talar i egen sak innebär uppenbara risker för tillrättalagda vinklingar. Att tala i någon annans sak är för övrigt knappast någon garanti mot vare sig skön- eller svartmålningar.

Och kom ihåg. Läget i landet är aldrig si eller så. Läget i landet är alltid si och så.

Widar Andersson är chefredaktör på Folkbladet och socialdemokratisk krönikör i Corren. widar@folkbladet.se