Senaste numret (1-2011) hyllar Tim Jackson, forskare och klimatdebattör som nyligen besökte Sverige. Han serverar argument för planekonomi och en politisk interventionism som tränger djupt in i människors vardagsliv.

Jacksons budskap är att den ekonomiska tillväxten måste upphöra om vi ska rädda klimatet. Han menar att människor i dag skapar mening och gemenskap genom att konsumera. Detta måste politiken stoppa, med bland annat produktions- och lönetak samt reklamförbud. Ett problem med konsumtionsminskning är att utvecklingen av miljövänlig teknik avstannar, men det kan lösas genom att staten tar över teknikutvecklingen.

Tvärdrag visar en osmaklig glädje över detta domedagsscenario. Äntligen, står det mellan varje rad, har vi ett vapen att drämma i huvudet på borgerliga och högersossar som tjatar om tillväxt, näringslivsklimat och respekt för individens eget val.

Men tankebygget är inte konsekvent. Tvärdrag vill till exempel bygga järnväg för 150 miljarder, vilket blir svårt utan tillväxt. De hävdar att fattiga delar av världen skulle få det bättre utan tillväxt, trots att statistiken visar att det är tillväxt som har varit vägen ut ur fattigdom för många före detta u-länder. Och i skadeglädjen över att höginkomsttagarna ska tvingas till uppoffringar missar man att nolltillväxt kommer att svida mycket mer för låginkomsttagare.

Märkligast är konsumtionskritiken. Allt heligt har profanerats och livets mening reducerats till konsumtion, enligt Tvärdrag. Men detta är personliga val som varje individ gör. Du och jag bestämmer själva vad vi köper, och vilken mening vi låter detta spela i våra liv. Vi kan ha "köpstopp" om vi vill, men om 15-åringen som växt upp i en fattig familj vill köpa en mobiltelefon för sommarjobbslönen är det oförskämt att säga åt henne att hon ska hitta glädje i något annat. Ändå är det vad Tvärdrag förespråkar.

Dessutom finns det alternativ till tillväxtstopp. Ekonomer utvecklar "grön bokföring", där företag och finansdepartement behandlar naturresurser som kapitalvaror som man måste investera i och göra avskrivningar på. Teknikutvecklingen kan ge oss produkter och energikällor som vi inte kan föreställa oss i dag, men chansen till viktiga genombrott hänger på att vi har en tillväxt som kan finansiera forskning och utveckling.

Temat för Tvärdrag är reformism. Tillväxtstopp är dock en revolution, som skulle försämra levnadsstandard och välfärd i både rika och fattiga länder. Reformism är det som alliansen och realistiska socialdemokrater driver: Många små (och några större) steg - skatter, avgifter, utsläppsrättshandel, järnväg, klimatbistånd. Tillsammans med forskning och utveckling, offentlig och hos företagen, förbättrar det miljön utan att göra samhället socialistiskt. Tvärdrag tycks vara mer intresserade av att använda klimatet för att uppnå socialismen.