Något är rätt i det danska systemet

Arbetslösheten i Sverige ligger på cirka 8 procent. Av dessa är många studenter som tagit höga lån i hopp om en ljusare framtid efter avslutad utbildning. Men istället för relevant arbete väntar efter examen arbetslöshet. Det är ett enormt resursslöseri både ur den enskildes och ett samhällsekonomiskt perspektiv.

I gårdagens Corren rosade Tobias Lindfors, vd Student Consulting, det höjda fribeloppet som innebär att svenska studenter kan tjäna mer på sina extrajobb utan att förlora studiemedel. Det är viktigt. Men än viktigare för studenterna är erfarenheterna och kontakterna med arbetslivet som blir till extremt värdefulla kvaliteter på arbetsmarknaden.

Några som fattat galoppen är danskarna. I det senaste numret av Svensk Linje beskriver och jämför Niels Paarup-Petersen, vd analysföretaget Nuddson och styrelseledamot Centerpartiet i Malmö, det danska systemet med det svenska för att få in studenter på arbetsmarknaden. Till skillnad från var femte svensk student är bara var nionde dansk nyutexaminerad arbetslös efter ett år. Dessutom ligger den danska ungdomsarbetslösheten långt under den svenska (14,7 procent jämfört med 24,8).

Förutom att den mer flexibla danska arbetsmarknadsmodellen gynnar ungdomars möjligheter till jobb, får danska studenter via ett så kallat studentmedarbetarsystem jobba 10-15 timmar i veckan med ett för deras utbildning relevant arbete. I Sverige jobbar också många studenter extra, men då ofta med okvalificerade arbeten som inte har ett skvatt med deras studier att göra. Ungefär hälften av de danska studenterna har ett studierelevant jobb, och av de som går sista året på en jurist-, ekonomi- eller samhällsvetenskaplig utbildning har hela 86 procent det. I Odense garanteras till och med studenterna ett studierelevant jobb under utbildningen. Och 79 procent av studenterna som haft ett studierelevant arbete har jobb inom sex månader efter examen

Detta är ett system som starkt stöds av arbetsmarknadens parter eftersom det ökar anställningsbarheten hos de nyutbildade samtidigt som arbetsgivarna får kunnig, flexibel och relativt billig personal. Studentorganisationerna är också positiva då medlemmarna inte bara lättare får arbete utan också kan tjäna en extra, pensions- och semestergrundande slant (reglerna för fribelopp är flexiblare än i Sverige) under studietiden. Dessutom upplever studenterna att de får ut mer av sin utbildning genom praktisk tillämpning, risken för avhopp minskar samtidigt som examen tas ut på kortare tid. Svenska studenter kan läsa åratal på högskolan utan ens få så mycket som en praktikplats!

Det danska systemet erbjuder alltså lösningar på flera problem som Sverige brottas med: Hög arbetslöshet bland unga och akademiker, långa studietider, avhopp samt brist på matchning och kvalificerad arbetskraft. Danmark tycks ha hittat åtminstone en nyckel till låsningarna mellan utbildning och arbete. Den bör Sverige kopiera.

 
 

Ledare