Guld, järnmalm eller olja är inte ett lands viktigaste resurser. Det är däremot dess befolkning. Därför anordnade tankesmedjan Fores och debattsidan Sveriges Resurser en uppsatstävling för unga för att besvara en av de mest politiskt brännande frågorna just nu; Hur kan Sveriges integration förbättras för att ta till vara på de resurser som finns i vårt land?

Vinnaren av uppsatstävlingen var 23-åriga Kerstin Fredriksson. Hon fick i veckan ta del av sitt pris, en lunch med ingen mindre än integrationsminister Erik Ullenhag. Kerstin Fredriksson presenterar ett intressant resonemang i sin uppsats. Hon anser att misslyckad integration är ett utfall av för låga förväntningar på nyanlända svenskar. Istället för att betrakta dem som potentiella resurser ses de istället som offer. Och det kan lätt förvandlas till en självuppfyllande profetia.

Integrationspolitiken i Sverige karaktäriserades länge av just detta synsätt. Nyanlända sågs som offer som inte hade speciellt mycket att bidra med till samhället. Och socialbidrag var det främsta sättet att tillgodose deras försörjning. I och med Alliansens tillträde 2006 har man ändrat tillvägagångssätt. Arbetslinjen är nyckeln även till integration, vilket är en helt korrekt slutledning. Nyckeln till att bli en del av ett samhälle är genom sysselsättning. Det är så man möter vänner, får tala landets språk på daglig basis och får viktiga kontaktytor till sitt nya hemland.

Även om integrationspolitiken förändrades i samband med Alliansens tillträde verkar det vara betydligt svårare att förändra attityder. Åtminstone om man ska utgå från Fredrikssons upplevelser från när hon jobbade på arbetsförmedlingen. Hon skriver i sin uppsats att hon instruerades att rekommendera nyanlända att söka jobb som lokalvårdare eller restaurangbiträden. Oavsett om de var analfabeter eller hade arbetat som generaldirektörer.

Detta är ett symtom på det problem som Fredriksson har identifierat; de låga förväntningarna på vad nyanlända kan uppnå. Att underskatta människors förmåga att kunna och vilja bidra leder till passivitet. Dagens uselt fungerande integration är inte bara ett problem för de som är direkt berörda - det är ett problem för hela Sverige. Ett framgångsrikt Sverige är ett Sverige där vi tar till vara på de resurser som finns innanför vårt lands gränser. Där alla kan känna att de har något att bidra med, och ingen blir fångad i offerrollen.

Eller för att uttrycka det med en socialdemokratisk slagdänga: Alla ska med!