Bortförklaringarna i går var de vanliga:

? Nationella proven visar inte allt, flickor presterar bättre på lektionerna.

? Pojkar lider av en "antiplugg-kultur".

? Alltså behövs det ännu mer "genustänk" i skolorna.

Men låt de stackars pojkarna slippa mer genustänk! Svensk skola har sysslat med genustänk i många år, och flickorna drar ifrån pojkarna allt mer.

Läs hellre Skolverkets författningskommentarer: "betyg ska gälla kunskaper i ämnet (?) det innebär i sin tur att närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete m.m. inte i sig ska vara grund för betygssättningen".

Det finns säkert arbetsgivare som tycker att vanligt hyfs som att komma i tid och följa ordningsregler ska speglas i betyget, och det finns lärare som suckar över pojkar som aldrig gör färdigt sina uppgifter. Men då får man kräva ändrade betygskriterier, eller återinfört ordningsbetyg. Man kan inte strunta i dagens regler och straffa kunniga men slöa eller bråkiga grabbar med sämre betyg.

Om det nu är så att pojkarna straffas. Enligt siffrorna i Lärarnas Tidning och andra siffror från Skolverket, är det snarare flickorna som får för höga betyg. I matematik, svenska, biologi, fysik och kemi får svenska elever klart sämre betyg på nationella proven än de får i slutbetyg. Endast i engelska ligger prov- och slutbetyg nära varandra.

Många invänder att nationella provet inte är ett examensprov, och att vissa elever drabbas av provfrossa. Men nationella prov är den enda hyfsat objektiva kunskapsmätaren av alla elever i Sverige, och även om enskilda kan få ett annat slut- än provbetyg borde siffrorna på nationell nivå stämma på ett ungefär. Det gör de inte. Förra året fick 26 procent av niorna ett högre slutbetyg i matematik än de skrivit på provet, i svenska var siffran 22 procent. 1 respektive 3 procent fick ett lägre slut- än provbetyg.

Det är alltså främst flickor som får de "glädjebetyg" Jan Björklund brukar prata om. Det är dags att undersöka varför flickornas prestationer övervärderas.

Kanske lyckas ambitiösa och verbala flickor att skriva/prata sig runt sina kunskapsluckor - med en välformulerad ordridå kan flickan ge intryck att hon kan mer än hon faktiskt kan? I så fall borde grundskolan ta efter högskolan, där man kan få poängavdrag för "ovidkommande resonemang" på många tentor.

Betygskriterier och lärarnas utbildning i betygssättning behöver ses över. Vissa lärare kanske behöver hjälp att klara av att sätta låga men rättvisa betyg på snälla, ambitiösa flickor.

Kunskapsnivån måste bli högre hos både pojkar och flickor. Flickornas missvisande glädjebetyg får det problemet att verka mindre, och gör att pojkarna får svårare att komma in på utbildningar. Lyckas inte skolorna fixa betygssättningen snart - diskussionen är inte ny - kan det vara värt pengarna att införa helt utomstående examinatorer, för rättvisa och rättssäkra betyg.