Norge lägger efter 17 år ned de särskilda programmen för genusforskning, vars senaste fyraårsbidrag var på 56 miljoner kronor. Den officiella motiveringen är att genusvetenskapen nu är så väletablerad att den kan konkurrera om allmänna forskningsmedel, samt att genusperspektivet i stället ska integreras i all forskning.

Många i Norge tror dock att tv-serien Hjernevask (Hjärntvätt) har bidragit till beslutet. I Hjernevask visade genusforskare upp en arrogans och sekteristisk övertygelse som retade många norrmän.

I Sverige har vi både fristående genusvetenskapliga institutioner (tio lärosäten har ämnet till minst kandidatnivå, och Vetenskapsrådet delade nyligen ut 67 miljoner till genusforskning) och påbud att alla andra vetenskapsområden ska ha ett genusperspektiv.

Båda delarna är problematiska, eftersom genusvetenskap är en ideologi snarare än en vetenskap. Medan vetenskap söker svar på frågor och ställer upp hypoteser som går att falsifiera, utgår ideologin genusvetenskap från två "sanningar" som ska bevisas:

1. Könsskillnader konstrueras socialt och kulturellt, det finns inga medfödda eller "naturliga" skillnader mellan könen.

2. Könsmaktsordningen, att kvinnor är underordnade män.

Ideologin ligger i ämnets historia: 1970-talets kvinnorörelse kritiserade akademin för att osynliggöra kvinnor och deras underordning. Ideella universitetsföreningar bildades och blev snart till formella institutioner. Där bedrevs "kvinnoforskning", och den uttalat emancipatoriska agendan märktes genom att de nya institutionerna även ansvarade för lärosätenas jämställdhetsarbete.

Kvinnoforskningen har sedan dess vuxit och bytt namn till genusvetenskap. Men att den startade som kvinnorörelsens akademiska gren präglar fortfarande den majoritet av genusforskarna (dock inte alla!) som söker bevis för sin övertygelse i stället för att förutsättningslöst söka kunskap.

Genusvetenskapen är inte den enda "vetenskap" som egentligen sysslar med ideologiproduktion. Corren har skrivit om utbildningsvetenskapens starka ideologisering, och det finns tecken på att delar av klimatforskningen söker bevis för ett i förväg bestämt svar. En gång i tiden sågs Marx historiska materialism, inklusive förutsägelsen av proletariatets diktatur, som vetenskap.

Men det ursäktar inte att genusvetenskapen slukar stora skattepengar och träs som ideologisk överrock på andra forskningsområden. En lösning vore att upplösa genusvetenskapen och i stället se till att köns- och könsrollsperspektiv täcks av andra forskare (litteraturvetare kan studera kvinnliga författare och utvecklingspsykologer kan undersöka barns könsrollsformande utan genusvetarens förutfattade meningar).

Alternativet är att genusvetenskapen gör upp med sina "sanningar" och börjar studera kön, könsroller och makt förutsättningslöst. Med tanke på genusvetarnas aggressivitet så snart någon utifrån kritiserar deras föreställningsvärld verkar detta tyvärr osannolikt.