En ny undersökning från analysföretaget Ungdomsbarometern visar att 42 procent av tillfrågade 15–24-åringar har ett stort intresse för politik och samhällsfrågor. Det är en kraftig ökning från millennieskiftet då siffran var 31 procent.

Samtidigt uppger 63 procent av de tillfrågade ungdomarna att de har inget eller lite förtroende för politiska partier. Utöver det anser 46 procent att politiker inte kan lösa de problem som finns i Sverige.

Enligt Anton Landehag, expert vid Ungdomsbarometern, är denna sistnämnda utveckling oroväckande. Förtroende till partierna är lägre än till Arbetsförmedlingen, som vanligtvis brukar ha låga förtroendesiffror.

Och visst är man benägen att hålla med! Lågt förtroende för politiska partier och institutioner hos stora grupper kan snabbt få olyckliga konsekvenser för hela samhället.

Samtidigt kan man fråga sig om inte en viss skepticism i grunden är sund – eller åtminstone välförtjänt. Jag tycker nog det.

Till att börja med har ju de skeptiska ungdomarna inte fel. Politiker kan inte alltid lösa de problem som finns. Många av de bekymmer som vi har i Sverige beror snarare på för stor politisk inblandning än för liten. Den svenska staten är stor och trög i stället för smal och vass. Om våra politiker lämnade fler av samhällets sfärer fria för människor själva att bestämma över hade vi antagligen haft färre problem.

När vi nu har ett visst mått av skepticism gentemot politiken kunde man önska att detta resonemang var något som den liberala och konservativa rörelsen kunde ta fasta på, nå ut med och entusiasmera kring. När så inte är fallet riskerar det minskade förtroendet i samband med ökat politiskt engagemang leda till att ungdomar i stället söker sig till anti-etablissemangsalternativ som Sverigedemokraterna.

Svenska ungdomar är på många sätt individualistiska, har stor tro på den egna möjligheten att påverka och engagerar sig i sakpolitiska frågor. När de själva kan nå miljonpubliker via sociala medier hamnar den partipolitiska kommunikationen lätt efter.

Ett betydande problem är att de svenska partierna till stor del har tappat sin ideologiska prägel. Detta gäller inte minst Moderaterna, som borde vara partiet med de breda liberalkonservativa svaren. Enligt Ungdomsbarometern skulle flest unga rösta på Moderaterna om det var riksdagsval i dag – men på det stora hela ser partiets väljarstöd inte direkt ljust ut.

Det handlar åtminstone delvis om ideologisk rotlöshet.

För att vända förtroendekrisen borde partierna se till att bli mer tydligt ideologiska – samtidigt som man i vissa frågor öppnar upp för individuell variation i vad ideologin leder till för sakpolitiska slutsatser. Tydlighet och förutsägbarhet i kombination med minskat toppstyre.

Samtidigt måste bilden av etablissemang minska. Rotationsprinciper inom partierna, minskade löner och folkvalda med riktiga jobb och utbildningar är alla viktiga delar i detta. Politiken ska inte vara en födkrok.

Om man tar sig an dessa saker har man kommit en bit på vägen. Om inte får man nog räkna med att den sviktande tilltron till politiken kan bli en trend.

Förtroende måste förtjänas.