Debatterna kring Muslimska Brödraskapet i kölvattnet av docent Aje Carlboms rapport visar att det i Sverige är mycket enklare att avfärda högerextrema idégods än islamistiska.

Detta trots att likheterna mellan de olika tankegodsen är omfattande. Båda ser sig som offer för globala konspirationer. Båda menar att om bara just deras politiska idé skulle styra världen istället så skulle den bli rättvis för alla. Båda anser sitt motstånd eller sin aktivism vara ett nödvändigt självförsvar.

Högern för att en ren och autentisk kultur ska styra eller dominera världen. Islamistiska idéer för att en överlägsen kultur och tradition ska styra världen. Båda har en hangup på judar i något avseende och båda föraktar vad som kan ses som en europeisk medelklass och det öppna sekulära fria samhället.

Det finns också skillnader. Islamisterna tror på Gud och använder islams urkunder som en katalog utifrån vilken begrepp lånas för att laddas med samtidens politiska budskap och åsikter. Höger har vuxit fram i en miljö präglad av kristen västerländsk upplysningstradition. Islamisk aktivism har vuxit fram i Mellanöstern präglad av islam, klan och lokala konflikter.

Men förhållningssättet till de olika idéerna i Sverige varierar. Kombinationen av att vara vit och ha högerextrema rasistiska åsikter sorteras automatiskt i det normalbegåvade svenska tankesystemet som förkastligt. Det islamistiska tankegodset problematiseras. Inte minst visar det sig genom hur bidrag fördelats i Sverige.

Högerorganisationer vid sidan av den partipolitiska normen skulle inte få en krona i bidrag om inte ett stort misstag hade gjorts. Och frågan blir naturligtvis varför det är så? Det finns säkert en rad orsaker. Men en orsak är naturligtvis den normerande världsbilden i Sverige.

Vad som i stor utsträckning styr många människor uppfattning är den världsbild som utbildning i postkolonial teori producerat över tid. Det högerextrema idéarvet anses därför ha vuxit fram för att onda människor fattade fel beslut. Det finns således inga förmildrande omständigheter för människor som hyser högerextrema idéer.

Islamism däremot anses vara resultatet av kolonialmakternas orättfärdiga maktmissbruk i Mellanöstern som dessutom reproduceras genom ett europeiskt förakt mot islam och muslimer.

Därför bemöts inte islamister som om de skulle vara onda på samma sätt eller för att ha fattat egna beslut på samma sätt som högerextrema rörelser i Europa. Tvärtom anses Europa och USA vara orsaken till att de olika islamistiska tankegodsen vuxit fram. Det vill säga att väst i någon mening är medansvarigt för att människor blir islamister. Den skulden måste på något sätt avbetalas antingen genom politiska åtgärder eller bidrag.

Det första steget till att få ordning på bidragssystem, en misslyckad integrations- och utrikespolitik är att förstå den postkoloniala teorins inverkan på den normerande svenska världsbilden. Utan det kommer inget att över tid förändras.