Corren Lokus - Östergötlands annonsmarknad Corren Lokus - Östergötlands annonsmarknad Affärsliv Corren MeraMåndag 20 maj, Namnsdag: Karolina, Carola

Föråldrad modernitet?

Kanske finns en ledtråd till den svenska forskningsparadoxen i ett föråldrat modernitetsideal om relationen mellan vetenskap och industri?

Debattartiklarna inför höstens forskningsproposition är många och snarlika. När Karolinska institutets rektor skrev i DN i går betonade hon liksom alla andra vikten av att koppla samman forsknings- och innovationspolitiken.

Den svenska forskningsparadoxen - att vi satsar stora resurser på forskning men har dålig avkastning i form av kommersialisering och innovationer - hotar på sikt landets konkurrenskraft.

Ingen verkar veta riktigt varför just Sverige får så dålig återbäring på satsade forskningspengar. Kanske finns en ledtråd i boken Making modern science av vetenskapshistorikerna Peter J. Bowler och Iwan Rhys Morus.

De beskriver hur framstegstron och vetenskapsoptimismen som präglat västvärlden ända sedan upplysningen fick sig en rejäl knäck av de båda världskrigen. Just när vetenskapsteoretiker och -historiker försökte hitta en ny grund att stå på, mer kritisk och riskmedveten, vände ett gäng marxistiska vetenskapshistoriker upp och ned på begreppen. Enligt uppfattningen att ekonomin och produktionen styr världen menade marxisterna att den vetenskapliga revolutionen inte uppstod på grund av geniala kunskapssökares nyfikenhet, utan att det var teknikutveckling - människans försök att bemästra naturen - som låg bakom de vetenskapliga framstegen.

Att vetenskapen skulle vara en biprodukt av tekniken i stället för tvärtom sårade många vetenskapsmän. När kalla kriget bröt ut förkastade västvärldens forskarsamhälle villigt den marxistiska synen på vetenskapens utveckling. I stället odlade och utvecklade man upplysningsidealet; den genialiske forskaren måste stå fri från industriella intressen i sitt kunskapssökande.

Senare har forskare modifierat den bilden, men hos politiker och allmänhet är den sannolikt fortfarande en symbol för modernitet och framsteg. Och Sverige vill gärna stå för just modernitet och framsteg. Kanske sitter vi därför hårdare fast än övriga västvärlden i en kalla kriget-orsakad strävan att hålla isär vetenskap och industri? Det kanske är en pusselbit i att förstå den svenska forskningsparadoxen?

Dela och kommentera

epaper

Dela och kommentera

Privatisera kungen

Ledare I går var det lysningsgudstjänst för prinsessan Madeleine och Christopher O´Neill i huvudstadens Slottskyrka.

Varför ska arbete alltid bort?

Ledare Materialistiskt får vi det bättre, vi är fysiskt friskare och lever längre. Ändå mår vi sämre och sämre – psykiskt.

Alla får sjunga men inte Israel?

Ledare I Malmö arena ljuder schlagern, på Malmös gator ekar demonstranternas slagord och fördömanden. Nej, det är inte 1975 längre när vä...14

Schlageryran en politisk vindpust

Ledare Musik och politik har alltid hört ihop. Eurovision song contest (ESC) är inget undantag, även om uppenbara politiska budskap inte ...1

Du är reporter

Skicka in din egen artikel med bild!
Correns bloggare

Gör något kul!

EVENEMANG Kolla vad som är på gång i vår del av Östergötland.

Bläddra bland bildspelen

bildspel Se alla våra bildspel här.