Av alla saker är ett obetänksamt tummande på handeln med matvaror det farligaste […]. Det finns ingen annan fråga där människans känslor är så häftiga och hennes omdöme så sviktande och om vilken det råder så många ogrundade allmänna förutfattade meningar.

Citatet ovan är taget ur boken En hipsters dilemma – Försvar för långväga mat (2012), nyligen utgiven av Timbro. Men orden är filosofen Edmund Burkes och yttrades redan 1795, men beskriver väl vår samtids syn på mat. Genom den mat vi odlar, köper, lagar och äter ryms vår livsåskådning, kunskap, samvete och tid. Mat har alltid varit livsnödvändigt, men har aldrig förr varit så aktuellt. Det ger ämnet politisk sprängkraft.

Det senaste inlägget i matdebatten kommer från högsta hönset på området, landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C). Centerpartiet anser sig nu för tiden vara ett liberalt grönt parti, med en positiv syn på frihandel och marknadsekonomi. Samtidigt vilar partiets rötter i en mylla där decentralisering och levande landsbygd är viktiga politiska mål. Efter vissa mindre lyckade utsvävningar, som bidragit till partiets nedgång i opinionsmätningar (3,2 procent enligt den senaste från Demoskop/Expressen) och att partiledare Annie Lööf har fått utstå kritik och anklagelser om nyliberalistisk oigenkännlighet, tycks Centern försöka hitta tillbaka till en mer jordnära ideologi genom att bereda gamla hjärtefrågor som landsbygd och miljö mer utrymme.

Ur denna bakgrund springer det fyrpunktsprogram som Erlandsson presenterar på DN Debatt (17/7). Punkt 1 är en reformering av lagen om offentlig upphandling, LOU. Erlandsson gör rätt i att uppmärksamma det paradoxala i Sveriges högt ställda miljö- och djurskyddskrav å ena sidan, och en offentlig sektor som gör offentliga upphandlingar utan att ta hänsyn till dessa, å den andra. Resultatet blir ibland att skolor, sjukhus och äldreboenden köper billigare mat från utlandet samtidigt som svenska bönder har svårt att sälja sin - på grund av tuffare produktionskrav - dyrare mat. Eftersom orsaken till denna situation ofta beror på okunskap om hur man skriver underlag till upphandlingarna, kan det vara idé att se över lagtexten. Syftet är, enligt Erlandsson, att det ska bli enklare att ställa krav på djuromsorg och miljökrav. Men det måste ske utan att underlaget strider mot EU:s konkurrensregler – och då får man till exempel inte ställa kravet att produkterna ska vara tillverkade i Sverige.

Det är bra. Ingen produkt är bra bara för att den är svensk, utan det är i så fall saker som just hänsyn till miljö och djur som gör att en svensk fläskkotlett är att föredra framför exempelvis en dansk. Att Erlandsson vill ha tydligare ursprungsmärkning av kött- och charkuteriprodukter, är en logisk följd av detta. Dessutom visade hästköttskandalen på behovet av en sådan reform.

Sedan faller Erlandsson över gränsen till protektionism. Det börjar med en historiebeskrivning om hur Sverige har gått från att producera det mesta som vi konsumerar inom landets gränser, till en allt större import – samtidigt som vi lägger en allt mindre del av vår disponibla inkomst på mat. Detta är dock inte en negativ utveckling. Tvärtom.

I människans begynnelse och lång tid därefter fanns de mänskliga samhällena som isolerade öar. En stam, en by och senare en bygd – var tvungen att vara självförsörjande för att överleva. Tak över huvudet, kläder på kroppen och mat i magen skulle frambringas av det som jorden, människorna och djuren i det geografiskt närliggande området kunde erbjuda. Vissa människor hade turen att födas och leva på bördig jord eller fruktbar skog, andra hade inte samma tur med näringsfattig mark och magra djur att försöka överleva på. Många klarade inte det och dog av svält.

Handeln förändrade den världsbilden. Människor började specialisera sig. Alla behövde inte längre kunna och tillverka allt, var och en för sig, utan kunde byta eller köpa varor med varandra. Teknisk utveckling och förbättrad infrastruktur har möjliggjort längre och längre transporter, människor behöver inte längre bo på samma plats som maten tillverkas. Den som bor vid kusten har lättare att fiska än den som bor nära skogen som dock har virke närmare till hands. Den som bor på bördig mark är bättre lämpad att odla än den som bor på en torr stäpp. Handel är och har alltid varit en förutsättning för urbanisering och utveckling. Att handel spelar en nyckelroll för fortsatt utplåning av världens minskande svält, är dagens forskare tämligen överens om.

Vän av frihandel kan glädjas åt att handel också är en viktig del av lösningen på världens miljöproblem. I ovan nämnda bok En hipsters dilemma sticker författarna Pierre Desrochers och Hiroko Shimizu hål på flera myter om hur miljövänlig närproducerad mat är. Förutom en återgång till en tid då vi alla var mer eller mindre självförsörjande, med utbredd svält och fattigdom som konsekvenser, ger de bevis för att långväga mat kan vara betydligt mer klimatsmart än lokalodlad. Bland annat för att småskaligt ofta är mindre energieffektivt än storskalig produktion, och för att transporter bara står för en bråkdel av vår matproduktions koldioxidutsläpp. Så när landsbygdsministern bekymrar sig över att vi lägger en mindre andel av våra pengar på mat, och att vi egentligen borde betala mer för svensk mat, grubblar han över fel saker. Vi lägger en mindre andel pengar på mat, dels för att vi har mer pengar men också för att maten, tack vare global handel, har blivit billigare. Och det är i grunden en bra sak för konsumenter världen över.

De två sista punkterna i Erlandssons program ägnas dessvärre inte åt den numera svenska traditionen att kritisera EU:s övergödda jordbruksbudget och bidragspolitik. Istället vill landsbygdsministern verka för att en större del av den går till svenska mjölk- och köttbönder via en ”ko-peng”. Därtill vill Erlandsson öka bidragsdelen i den svenska statsbudgeten, så att ”fler företag kan växa fram på landsbygden och böndernas konkurrenskraft stärkas”. Här hamnar Centerns vurm för landsbygden på kollisionskurs med marknadsekonomin. Krocken skulle dock gå att undvika. Mer specialisering inom produktionen och mer handel på likvärdiga marknadsvillkor skulle vara en mer hållbar hjälp för svenska bönder, än byråkratiska bidragssystem och kostsamma handelshinder som konsumenterna får betala för både via skattsedeln och i matbutiken.

Minns Edmund Burke. På visdomsord finns inget utgångsdatum.

Maria Björk Hummelgren