EU-kommission rusar med sedvanlig fartblindhet och förakt för folkopinionen vidare i sin strävan att göra om Europeiska Unionen till Europas Förenta Stater, ett projekt bara en eurokrat kan älska. EU:s skattekommissionär Pierre Moscovici har sagt att han förbereder ett lagförslag som ska inskränka EU-länders vetorätt i frågor om beskattning. EU-kommission ser i ljuset av de nya avslöjandena om skatteplanering ibland annat Malta ett tillfälle att frångå viktiga principer i Europasamarbetet och öka Bryssels makt.

Samtidigt som han föreslår detta kommer andra, omfattande förslag från EU-kommissionen. Det handlar om att införa en finansminister för euroländerna, göra om krisfonden ESM till en europeisk valutafond, EMF. Denna ska kunna ge stöd till ekonomier i kris och lån till banker som krisar i EU:s bankunion. De vill också instifta nya budgetinstrument som investeringsbidrag, ge finansiellt stöd för reformer i EU-länder och ge stöd till länder som inte har euron, men som vill gå med i EMU.

Den som tror att stora lånefonder och investeringsbidrag på EU-nivå, till både stater och banker kommer bidra till en ökad finansiell kontroll misstar sig grovt. Snarare kommer det, precis som när dåliga euroekonomier fick låna pengar till Tysklands räntor, bidra till stora problem och suboptimala investeringar. Det var de ekonomier som inte fick stora europeiska krispaket, utan internt hanterade de ekonomiska problemen, som klarade sig bäst ur finanskrisen.

De andra lider fortfarande av effekterna av den konstgjorda andning de fick under krisen. Att överföra ansvaret på europeisk nivå kommer inte lösa några problem, utan bidra till nya.

Det kokar i Europa. Länder som Ungern och Polen går i dyster politisk riktning, inte sällan med hårdföra argument om nationell självständighet mot Bryssels överhöghet som fond. De ekonomiska problemen, skulderna och arbetslösheten är fortsatt omfattande i många länder. I inget land har folket tillfrågats om huruvida de vill ha Europas Förenta Stater eller ej. Ett lågintensivt inbördeskrig tycks enligt tidningen Politico pågå mellan EU-kommissionen och Europeiska Rådet. Detta tycks inte påverka EU-kommissionen det minsta.

Allt ska lösas genom att slängas in i en tryckkokare som ska styras av en arrogant man från Luxemburg, Jean-Claude Juncker, som lyckades bli EU-kommissionens ordförande genom ett system med ”spitzenkandidaten”, spetskandidater, som de europeiska partigrupperna kom överens om utan egentlig förankring.

Magdalena Andersson säger att Sverige säger nej till att EU-kommissionen ska få beskattningsrätt och bestämmanderätt över svenska skatter. Samtidigt röstar de svenska socialdemokraterna i Europaparlamentet konsekvent för just beskattningsrätt på EU-nivå.

Den Europeiska Unionen är i grunden en alldeles utmärkt idé som tjänat Europa väl, såväl ekonomiskt som politiskt. Den har öppnat marknader och dess värde för att inlemma länderna som fängslades bakom järnridån efter andra världskrigets slut kan inte underskattas. Men det ska vara en union med klara begränsningar, inte en federal stat.

Dess utveckling ska drivas av medlemsstaterna, inte av EU-kommissionen själv, för då kommer den svälla utom kontroll. I stället för en europeisk tryckkokare behövs en säkerhetsventil. Samarbetet måste återgå till grunden.