Dagens Arena publicerade nyligen ett reportage om pensionerna. Slutsatsen är att det bara skulle skilja 833 kronor i pension mellan den som arbetat ett helt yrkesliv och någon som gått på bidrag. Problemet? Det stämmer inte.

Vänstern och högern tycks ha kunnat enas kring Dagens Arenas reportage om den nästan obefintliga skillnaden i pensioner mellan förvärvsarbetare och bidragstagare. Vänstern menar naturligtvis att den allmänna avsättningen till pensionen ska öka, så att fler som har ett arbete kan belönas när de når pensionsålder.

Högern, å sin sida, menar att bidragen är alldeles för höga och påpekar det absurda i att en person som inte arbetat kommer få nästan lika hög pension som den som slitit ett helt yrkesliv.

Men beräkningarna som används för att hävda detta är felaktiga. Nationalekonomen Andreas Bergh har gått igenom räknefelen på sin blogg. Dagens Arena hämtar sina siffror från AMF Pension, som jämför utfallen för en person född 1970 med 25 000 kronor i månadslön 2018. Han konstaterar snabbt två fel.

Det första är en person som började arbeta vid 25 års ålder och har 25 000 i lön, hade en ingångslön på 15 000. Sedan ska den löneutvecklingen utan förklaring helt avstanna 2018 till pension 2035. Det andra räknefelet är att man räknar med nolltillväxt i svensk ekonomi och en tillväxt på den insatta pensionskapitalet till 2,1 procent, fastän den genomsnittliga avkastningen är 7,1 procent.

Beräkningarna är gjorda med försiktighet av en anledning. Dels vill staten inte bidra med glädjekalkyler för pensionärerna och lova sådant som sedan inte kan hållas. Dels vill man genom snåla prognoser uppmana till eget sparande. Det är klokt, alla borde ha ett privat sparande för sämre dagar och till sin pension.

Det är dock problematiskt att standardberäkningarna för svenskarnas pension är såpass låga att folk med rätta blir både arga och oroliga, eftersom de egentligen har skäl att vara det.

Sverige valt en tämligen klok medelväg mellan två teoretiskt extrema system, där det ena innebär att det inte finns någon garanterad pension alls, och att du därför måste sätta av pengar för detta själv, och det andra innebär att alla kommer få exakt samma pension, då staten garanterar allt. Istället garanterar staten en del, arbetsgivaren en del och en del står du faktiskt för själv.

Det är fullt rimligt att den som av olika anledningar inte kunnat arbeta ändå blir ersatt vid pensionsålder. Men det är inte rimligt att alla får, säg, 75 procent av sin lön i en av staten garanterad pension. Reallönerna stiger stadigt i Sverige, det innebär att vi alla får det bättre ekonomiskt.

Att pension är uppskjuten lön är bara delvis sant. Dagens generation arbetande betalar nämligen in en stor del av sin lön för att försörja dagens pensionärer. Skulle det varit så att pension var uppskjuten lön, skulle alla förstås endast betala sin egen pension. Men så ser det alltså inte ut.

Och det är orimligt att tänka sig en ordning där dagens låginkomsttagare betalar pensioner åt gårdagens direktörer.

Slutsatsen är att det svenska pensionssystemet är en robust konstruktion, som kommer ge bättre utdelning än dess prognoser av försiktighetsskäl kan utlova. Men slutsatsen är också att varje individ har ett eget ansvar att spara.