Den kommer efter att partiets ekonomisk-politiska talesperson, tillika finansministerkandidat, Elisabeth Svantesson till Dagens Industri meddelar att partiet inte har några planer på att sänka marginalskatten.

Den ska ligga kvar på 60 procent, trots att partiledaren Ulf Kristersson sagt att allt över 50 procent är ett problem. Men enligt Svantesson ska sänkningar ske i den takt ekonomin tillåter. I rättvisans namn ska det sägas att M höjer gränsen för statlig inkomstskatt med 1 000 kronor i månaden.

Fackförbunden som reagerat är tjänstemannaförbunden Saco och TCO, vars medlemmar drabbas av de höga svenska marginalskatterna. TCO-basen Eva Nordmark konstaterar krasst i Dagens Industri att “medelklassen betalar alldeles för höga skatter”. Det har hon helt rätt i.

För trots vänstern kampanjer om skatter mot de “rika” är det faktiskt så att den statliga inkomstskatten drabbar medelklassen. Enligt Timbro-rapporten "Platt skatt för högre intäkter" betalar 1,2 miljoner svenskar statlig inkomstskatt, vilket motsvarar 16 procent av den vuxna befolkningen. Tittar man ännu närmare på siffrorna blir det värre.

Få under 30 betalar statlig skatt, de har helt enkelt inte kommit långt nog i karriären för tjäna den typen av pengar. Men redan vid 40 betalar en fjärdedel statlig skatt och en majoritet av svenskarna kommer någon gång i livet att göra det.

Även om det var Moderaterna som fick inleda den här texten, är de inte ensamma syndare. Det är bara Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Liberalerna som vill sänka världens högsta marginalskatt. Enligt Timbros chefekonom Jacob Lundberg är Liberalerna det mest radikala partiet, och de vill sänka skatten från dagens 75 procent till 70 procent. Inte direkt rea för de rika hos någon, alltså.

Det extra tråkiga i den här kråksången är att skatterna är kontraproduktiva. Många av de yrkesgrupper som betalar statlig inkomstskatt är antingen chefstjänster eller yrken med lång utbildning. Den statliga inkomstskatten är därför indirekt kostnad för att utbilda sig och arbeta hårt. Det leder till att färre människor väljer långa och svåra utbildningar och till att färre människor är villiga att ta på sig arbetsuppgifter som innebär fler timmar till högre lön, eftersom belöningen på marginalen är så pass dålig.

Den statliga inkomstskatten består av tre delar: Dels en som inträder redan vid en månadslön på 37 000 kronor och som är på 20 procent. Dels i att jobbskatteavdraget fasas ut vid en månadslön på 50 000 kronor och därmed höjer skatten med 3 procent och dels i värnskatten som träder i kraft vid månadsinkomster på 53 000 och höjer skatten med ytterligare 5 procent. På din sista krona i lön betalar du då 60 procent i inkomstskatt.

Timbro beräknar att en platt skatt på högre inkomster kan vara självfinansierade till 130 (!) procent, eftersom folk med höga inkomster helt enkelt skulle jobba mer om de slapp förlora mer än hälften av sina inkomster till skattmasen. Men för att våga göra det måste vänsterns narrativ om att höga skatter är lika med höga inkomster utmanas. Där är vi inte än.