Den 27 januari intervjuas i Svenska Dagbladet en avhoppad gymnasielärare i matematik och fysik som berättar att i årskurs 2 på gymnasiet hade han klasser, där en tredjedel av eleverna inte kunde mellanstadiets kurs. Han konstaterar att det inte går att lära sig fem eller sex årskurser samtidigt på en tid avdelad för en kurs. I lärarutbildningen har Sverige problem därför att det tas in allt fler studenter med allt lägre förkunskaper, men de tenderar sedan att hoppa av därför att de inte klarar de mycket beskedliga kraven.

Många drog en lättnadens suck när Sveriges senaste Pisa-resultat i matematik blev något bättre än vid den tidigare mätningen, men det gäller att inte tro att allt nu är bra. Hur gör man i Singapore där eleverna gör topprestationer i Pisa? Många har nidbilden att deras elever studerar varje vaken timme, men det viktiga är att deras tid används bättre.

Lärarna är skickliga. Många av de bästa eleverna i gymnasiet vill bli lärare, man tar in så många studenter som det behövs och betalar dem lön under utbildningen. Ingångslönen ligger på samma nivå som för ingenjörer och läkare.

Första året får de en mentor som hjälp, och varje år har lärare rätt till 100 timmar fortbildning att disponera själva. Alla statstjänstemän i Singapore får en extra lönebonus om det går bra för landet, och en skicklig lärare kan få ytterligare bonus.

Det finns karriärvägar utstakade som att expertlärare, lärarutbildare, läroboksförfattare eller tjänsteman på Utbildningsdepartementet. Allt detta kan man läsa i "Fifteen letters on education in Singapore" (2016) där en grupp amerikanska utbildningsexperter skriver om sina observationer från en studieresa.

På elevnivå upprepas det i Singapore att ”alla skolor är bra skolor” och ”alla elever ska kunna uppnå sin maximala nivå”. För att ”ingen elev ska behöva förlora tid” får eleverna studera i mer eller mindre avancerade grupper i olika ämnen. Fast grupperna kan ha 40 elever har man kunnat höja nivån så att de svaga eleverna är betydligt färre än i andra länder.

Efter sjätte klass har eleverna prov i huvudämnena. Beroende på resultatet slussas de sedan vidare till snabbspår, vanligt spår eller tekniskt-praktiskt spår. Eleverna har också viktiga prov efter nionde klass och efter gymnasiet. Elever med allvarliga problem brukar gå i specialklass.

Staten Singapore skapades för 50 år sedan och utbildningssystemet fick byggas upp från början. Med fokus på goda lärare och elever som anstränger sig har man nått toppresultat. Sverige hade en bra social och ekonomisk situation för 50 år sedan, när vi beslöt att ta bort examina och låta elever fortsätta till högre klass även om de inte lärt sig årets kurs.

Att göra jämförelser med andra länder, ”benchmarking”, hjälper oss att förstå vår egen situation. Singapore visar att man inte hjälper svaga elever genom att sänka kraven och skyla över svårigheterna utan genom att vara tydlig och ta itu med problemen.