Ledare Egna pengar är grunden för oberoende och egna val. Den som själv betalar kan välja och ställa krav, eller gå till någon annan om man inte är nöjd med varan eller tjänsten som erbjuds. Människor som kan lägga undan en slant blir tryggare, de klarar oförutsedda situationer och bakslag. Egna inkomster är också en grund för att kunna hjälpa andra eller investera i en affärsidé. De lägger grunden för en dynamisk och växande marknadsekonomi.

Egna pengar är också gynnsamt för progressiva värden som trygghet och jämställdhet. Se bara vad som händer, också i gammalmodiga och patriarkala samhällen, när kvinnor kan arbeta och får egna inkomster.

Ändå finns ingen tanke som vänsterpartier hatar mer än att människor ska få behålla mer av sin egen inkomst. I år ser vi ännu en valrörelse där Socialdemokraterna kommer att ställa allehanda välfärdslöften mot skattesänkningar.

Just sänkt skatt på vanliga inkomster retar Socialdemokraterna allra mest. De har alltid varit beredda att skapa kryphål, till och med för miljardärer, eller att gynna branscher med avdrag och bidrag – men förslag från borgerliga partier om att sänka skatten på vanliga inkomster har alltid kritiserats.

Till och med Sverigedemokraterna – som inlett valrörelsen med krav på ett angiverisamhälle, där det ska bli kriminellt att inte ange sin granne om de hyser människor utan uppehållstillstånd – kritiseras av Socialdemokraterna för att de vill sänka skatten. Det är också en talande prioritering.

Motsättningen är inte nödvändig. Hoten mot välfärd och grundläggande statliga funktioner ligger snarare i en stat som gör för mycket. En illustration är Socialdemokraternas nyligen lanserade satsning på utsatta områden – 2,2 miljarder till diverse projekt involverandes barn, föreningsliv och annat som låter fint.

Talande för hur varje bekymmer möts med nya bidrag, projekt och löften. Till och med företag får betydande offentligt stöd. Samtidigt växer problemen med kärnverksamheten, och investeringar är eftersatta.

Det behövs poliser, inte projekt. Bibliotek, inte bidragsrullning. Lärare, inte löften.

Här finns motsättningen – i en stat som försöker vara allt åt alla, istället för att utföra sitt grunduppdrag väl. Sänkt skatt på inkomster skulle tvärtom underlätta genom att ge mer i plånboken för alla de lärare, läkare och poliser som gör en extra insats.

Problemet med socialismen, konstaterade en gång Margaret Thatcher, är att man så småningom får slut på andra människors pengar.

Mattias Svensson