Ledare Den kalla vintern, den obefintliga våren och den ovanligt torra sommaren har pressat upp priserna på el. Vanligtvis är elen billigare på sommaren eftersom vi inte har samma uppvärmningskostnader och för att tempot dras ned i industrin i samband med semestern. Men i år ligger el-priserna på nivåer som motsvarar en vintermånad.

Men läget riskerar att förvärras ytterligare. Svenska kraftnät har varnat regeringen för att det kan uppstå akut elbrist i vinter. Ytterst återstår då att manuellt koppla bort hela regioner från elnätet och då släcka lamporna i tusentals hem. Risken för att detta sker är fortsatt låg men ökar i takt med att regeringen beslutar att stänga ned kärnkraftsreaktorer.

Svensk el kommer från en mix av olika källor däribland vind, sol och fossila bränslen. Men basplattan på 80 procent kommer, vanligtvis jämnt fördelat, från vatten- och kärnkraft. Solkraft står för mindre än 0,1 procent av elförsörjningen medan vind står för knappt tio procent. Det är tack vare stabiliteten hos kärnkraften som vi inte är lika beroende av kol, olja och gas som andra jämförbara länder.

Sverige behöver prisvärd energi – för att värma upp våra bostäder under de många kalla månaderna men också för att vår industri ska vara konkurrenskraftig. Tunga maskiner inom tillverknings-, jordbruks-, skogs- och gruvnäringen slukar mycket energi. Högre energikostnader gör Sverige mindre attraktivt att handla med vilket påverkar vår export och ytterst grunden för vårt välstånd.

Eftersom det var en kall och lång vinter öppnades dammluckorna och vattenkraftverken producerade mycket energi. Detta följs just nu av en lång och ovanligt torr sommar. Vattenmagasinen fylls helt enkelt inte på i den förväntade takten. Under flera dagar i juli har därför kärnkraften fått stå för mellan 60 och 70 procent av energin.

Den rödgröna regeringen har som ambition att avveckla kärnkraften och inom de närmsta åren kommer reaktorerna Ringhals 1 och 2 att stängas ned. Det saknas i dag planer på hur dessa ska ersättas med effektivare och säkrare kärnkraftverk. Får vi uppleva fler år som detta, vilket vi inte bör anta är osannolikt, måste energin komma någon annanstans ifrån. Rysk gas, tyskt brunkol eller arabisk olja ligger nära till hands men vore inte positivt vare sig från ett säkerhetspolitiskt perspektiv eller ur miljöhänseende. Att ersätta bortfallet med sol och vind är orealistiskt och kostsamt för skattebetalarna. Då energibrist även kan råda i andra europeiska länder är risken att det enda som återstår är att släcka lampan.

Politikerna kan inte hållas ansvariga för det ofördelaktiga vädret. Men däremot för att tillhandahålla rätt förutsättningar för energiproduktion.