Det är svåra dagar i Sverige. Trots att vi har det väldigt bra är många oroliga för framtiden. De svenska politikerna åtnjuter ett historiskt lågt förtroende och saknar svar på många viktiga frågor.

Jag har varit aktiv i partipolitiken i många år, och tillströmningen av nya medlemmar är ett jätteproblem. När de får sina uppdrag sätts de att hantera oerhört vitala delar av människors liv.

Staten har en unik situation. När det gäller det mesta har de monopol, ingen kan utmana den. Tar pengarna slut finns det alltid mer i medborgarnas plånböcker. Detta skapar unikt dåliga förutsättningar för bra resultat.

En gång i tiden drev svenska staten en hamburgerkedja. Den hette Clock, och ni som varit där minns säkert hur goda hamburgarna var. Ni som inte var där kan säkert föreställa er smaken av en Big Clock.

Det låter ganska absurt att staten ska driva en hamburgerkedja. Men många andra exempel som finns i dag är lika absurda.

Ett enkelt exempel är bostäder, som i Sverige är det offentligas ansvar. Mehmet Kaplan (MP) och kommunpolitikerna ska planera fram bostäder åt gamla och nya svenskar, enligt samma modell som i Sovjet.

Priserna på hyresrätter är reglerade vilket gör det mycket svårt för byggherrar att räkna hem vinsterna på bostäder. Följaktligen byggs det inga hyresrätter och det finns inga hyresrätter att flytta till.

Många migranter som kommer till Sverige i dag har mycket låg kompetens. De kommer från andra samhällen än vi, och kan ofta inte språket.

Eftersom politikerna vill styra det mesta har de reglerat hur låga löner folk får ha. Följaktligen blir det närmast omöjligt för de nya svenskarna att få jobb.

Om lönerna kunde sättas fritt, och man kunde sparka de personer som misskötte sig, skulle vi kunna få mängder med nya jobb i Sverige. Om skatterna sänktes skulle många nya tjänster kunna uppstå, som genom rutavdraget.

Problemet är inte att politikerna är dåliga, problemet är att de har ansvar för fel saker. Bostäder ska inte byggas eller planeras fram av staten, de byggs bäst av entreprenörer på en fri marknad. Löner ska inte regleras av fack eller stat, de ska tecknas av två fria parter. Staten ska inte sälja hamburgare...

De kriser vi ser idag med arbetslöshet och trångboddhet kan lösas. Men svaret är inte mer politik, utan mindre.